<?xml version="1.0" encoding="US-ASCII"?>
<STYLES>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Modern ljus lager</NAME>
  <STYLE_LETTER>A</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Ljus lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>1</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.044</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.056</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.010</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.017</FG_MAX>
  <IBU_MIN>35</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>45</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>3.56</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>10.16</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.6</ABV_MAX>
  <NOTES>Ett ljust helmalts&#246;l med mycket karakt&#228;r och stora humlegivor, alla humlesorter till&#229;tna.</NOTES>
  <PROFILE>Humlingen skall vara klart tydlig till kraftig. Sm&#246;rkola/diacetyl okej. Ingen&#13;
DMS/gr&#246;nsakston &#228;r till&#229;tet.

Halmgul till b&#228;rnstensf&#228;rgad. Kraftigt och tjockt skum. Ingen k&#246;ldgrumling.

V&#228;lhumlad med h&#246;g humlebeska. Den kan vara v&#228;l utj&#228;st med en balanserande maltighet. Inga fruktestrar. Diacetyl &#228;r till&#229;tet. Ingen DMS/gr&#246;nsakston b&#246;r finnas.

Medium kropp</PROFILE>
  <EXAMPLES>Hell 5,1%, Brooklyn lager</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Internationell lager</NAME>
  <STYLE_LETTER>B</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Ljus lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>1</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.044</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.050</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.010</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.016</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>30</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>3.05</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>6.1</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.3</ABV_MAX>
  <NOTES>Internationell lager &#228;r en avl&#228;gsen sl&#228;kting till den tjeckiska pilsnern. I syfte att f&#229; en bredare publik minskade man p&#229; beskan och av besparingssk&#228;l&#13;
tillsatte man ofta r&#229;frukt i form av majs eller ris vid bryggningen. M&#229;nga g&#229;nger anv&#228;nder man humleextrakt f&#246;r att ge &#246;let beska.&#13;
Det &#228;r ocks&#229; vanligt att man j&#228;ser vid n&#229;gra&#13;
graders h&#246;gre temperatur &#228;n vid traditionell lagerj&#228;sning.</NOTES>
  <PROFILE>Saknar i princip humlearom, DMS/gr&#246;nsakstoner ska finnas, dock ej sm&#246;rkola/diacetyl.

Ljust halmgul till gyllengul. Ingen k&#246;ldgrumling.

S&#246;t/fet maltsmak. H&#246;gt kolsyreinneh&#229;ll. L&#229;g beska och humlesmak. Inga estrar eller diacetyl b&#246;r finnas. Gr&#246;nsakstoner f&#229;r finnas. Majs, ris och annan r&#229;frukt f&#229;r anv&#228;ndas.

Liten till medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Heineken 4,9%, Grolsch 5%, Spendrups Original, Pripps Bl&#229; 5%, Stella Artois 5,1%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Tjeckisk/b&#246;hmisk pilsner</NAME>
  <STYLE_LETTER>C</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Ljus lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>1</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.046</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.052</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.012</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.017</FG_MAX>
  <IBU_MIN>35</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>45</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>3.56</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>7.11</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.1</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.0</ABV_MAX>
  <NOTES>Den tjeckiska pilsnern brygdes f&#246;r f&#246;rsta g&#229;ngen &#229;r 1842 i staden Pilsen. Den bryggs p&#229; ljus tjeckisk malt med ett mjukt, mineralfattigt vatten. Den har oftast en lite l&#228;gre alkoholhalt beroende p&#229; en st&#246;rre rests&#246;tma vilket g&#246;r att den t&#229;l stora humlegivor. Framf&#246;rallt anv&#228;nds den klassiska, tjeckiska humlesorten Saaz. Dekoktionsm&#228;skning&#13;
&#228;r vanligt f&#246;rekommande.</NOTES>
  <PROFILE>H&#246;gkvalitetshumle i doften. Sm&#246;rkola/diacetyl &#228;r vanligt f&#246;rekommande.

Ljust halmgul till gyllengul. Ingen k&#246;ldgrumling. Kraftigt och tjockt skum.

Stilen balanseras av en m&#229;ttlig beska och h&#246;gkvalitetshumle med en n&#229;got s&#246;t maltighet. Diacetyl b&#246;r f&#246;rekomma i mindre m&#228;ngd, balanserad av humlesmak och beska.

Medium kropp men n&#229;got st&#246;rre &#228;n f&#246;r tyska pilsnern</PROFILE>
  <EXAMPLES>Pilsner Urquell 4,4%, Budvar,Lobkov 4,4%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Tysk pilsner</NAME>
  <STYLE_LETTER>D</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Ljus lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>1</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.046</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.050</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.006</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.012</FG_MAX>
  <IBU_MIN>30</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>40</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>2.54</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>5.08</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.3</ABV_MAX>
  <NOTES>Den tyska pilsnern &#228;r en variant av den tjeckiska, bryggd efter de f&#246;ruts&#228;ttningar som finns i norra tyskland. Ett h&#229;rdare sultafrikare vatten anv&#228;nds tillsammans med tyska humlesorter.</NOTES>
  <PROFILE>Humledoften &#228;r m&#229;ttlig till klart tydlig. Gr&#246;nsakstoner (DMS) kan vara en del av karakt&#228;ren. Ren och fr&#228;sch s&#228;deskarakt&#228;r&#13;
fr&#229;n malten, ej karamellig eller malts&#246;t.

Klassisk tysk pilsner &#228;r ljust halmgul. Kraftigt och tjockt skum. Ingen k&#246;ldgrumling.

Humlesmaken &#228;r m&#229;ttlig till klart tydlig.&#13;
V&#228;lhumlad med kantig och l&#228;tt metalliskt h&#229;rd humlebeska. Den &#228;r v&#228;l utj&#228;st men med en viss maltighet. Vare sig fruktestrar eller diacetyl skall m&#228;rkas.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Bitburger 4,8%, Old Gold 5%, Jever 4,9%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Dortmunder export</NAME>
  <STYLE_LETTER>E</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Ljus lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>1</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.048</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.056</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.010</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.014</FG_MAX>
  <IBU_MIN>23</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>29</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>4.06</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>6.6</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>5.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.8</ABV_MAX>
  <NOTES>Dortmunder export &#228;r ett ljust helmalts&#246;l med en lite h&#246;gre v&#246;rtstyrka &#228;n de flesta andra ljusa lager&#246;l. &#214;let skall ha en balans mellan en viss malts&#246;tma och en sulfattorr, moderat beska. Bryggvattnet i Dortmund inneh&#229;ller en lite h&#246;gre niv&#229; av sulfatjoner.</NOTES>
  <PROFILE>M&#228;rkbar humledoft, men p&#229; l&#229;g niv&#229;.

Halmgul till gyllengul. Ingen k&#246;ldgrumling.

V&#228;l utj&#228;st med t&#228;mligen torr karakt&#228;r. N&#229;got h&#246;gre v&#246;rtstyrka och beska &#228;n M&#252;nchener helles. Kantig och l&#228;tt metalliskt h&#229;rd humlebeska. M&#228;rkbar humlesmak, men p&#229; l&#229;g niv&#229;. Vare sig fruktestrar eller diacetyl skall m&#228;rkas.

Fylligare kropp men fortfarande medium.</PROFILE>
  <EXAMPLES>DAB Export 5%, Wisby Pils 5%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>M&#252;nchener helles</NAME>
  <STYLE_LETTER>F</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Ljus lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>1</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.044</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.050</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.012</FG_MAX>
  <IBU_MIN>18</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>25</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>3.56</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>7.11</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.8</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.5</ABV_MAX>
  <NOTES>M&#252;nchener helles &#228;r ett ljust, mjukt, maltigt pilsner&#246;l utan st&#246;rande inslag av humle.</NOTES>
  <PROFILE>Maltig, kan vara br&#246;dig.

Halmgul till gyllengul. Ingen k&#246;ldgrumling.

Relativt l&#229;g beska med tydlig maltighet. I vissa varianter kan dock en balans mellan beska och maltighet finnas. Ingen karamellsmak. Inga estrar eller sm&#246;rkola/diacetyl f&#229;r f&#246;rekomma.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Weltenburger Barock-Hell 5,3%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Amerikansk lager</NAME>
  <STYLE_LETTER>G</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Ljus lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>1</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.040</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.046</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.006</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.010</FG_MAX>
  <IBU_MIN>5</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>17</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>2.54</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>5.08</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>4.8</ABV_MAX>
  <NOTES>Amerikansk lager &#228;r i stort sett en l&#228;ttare variant av den internationella lagern och h&#228;rstammar fr&#229;n den danska pilsnertolkningen. Den bryggs med stora andelar r&#229;frukt s&#229;som majs eller ris. Ofta anv&#228;nder man malt med h&#246;gt enzyminneh&#229;ll fr&#229;n sexradigt korn. &#214;let skall vara mycket l&#228;ttdrucket.</NOTES>
  <PROFILE>Ingen doft eller smak av humle. L&#229;ga niv&#229;er av DMS/gr&#246;nsakstoner okej. Liten ton av gr&#246;na &#228;pplen okej.

Ljust halmgul till halmgul, ingen k&#246;ldgrumling b&#246;r finnas.

Ren och krispig smak med h&#246;gt kolsyreinneh&#229;ll. Ingen malts&#246;tma. Majs, ris eller annan r&#229;frukt anv&#228;nds ofta och kan bidraga till smakbilden. Mycket l&#229;g beska. Inga estrar eller sm&#246;rkola/diacetyl b&#246;r finnas.

Liten kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Budweiser 5,0%, Coors, Millers Genuine Draft 4,6%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Helles bock/majbock</NAME>
  <STYLE_LETTER>H</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Ljus lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>1</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.066</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.068</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.012</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.020</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>35</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>5.59</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>10.16</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>6.3</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>7.5</ABV_MAX>
  <NOTES>De traditionella bockarna &#228;r underj&#228;sta.</NOTES>
  <PROFILE>Maltkarakt&#228;ren skall m&#228;rkas i doften. H&#246;gkvalitetshumle ger en arom som kan variera mellan l&#229;g till medium.

Gyllengul till b&#228;rnstensf&#228;rgad. Ingen k&#246;ldgrumling.

Maltkarakt&#228;ren skall m&#228;rkas i smaken. H&#246;gkvalitetshumle ger en l&#229;g humlebeska, medan humlesmak kan variera mellan l&#229;g till medium. Beskan b&#246;r &#246;ka med &#246;kat OG. Helst inga fruktestrar, och ingen eller mycket liten m&#228;ngd diacetyl.

Medium till stor kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Ayinger Maibock, Einbecker Urbock Hell.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>&#214;vriga klassiska ljusa lager&#246;l t ex spezial och vollbier</NAME>
  <STYLE_LETTER>I</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Ljus lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>1</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN/>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN/>
  <FG_MAX/>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>0</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN/>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES/>
  <PROFILE>





</PROFILE>
  <EXAMPLES/>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Modern m&#246;rk lager</NAME>
  <STYLE_LETTER>A</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>M&#246;rk lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>2</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.044</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.058</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.010</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.016</FG_MAX>
  <IBU_MIN>25</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>40</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>10.16</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>35.56</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>6.0</ABV_MAX>
  <NOTES>Ett m&#246;rkt helmalts&#246;l med mycket karakt&#228;r och stora humlegivor. Alla humlesorter till&#229;tna.</NOTES>
  <PROFILE>Humlingen skall vara klart tydlig till kraftig, ofta med rostade och/eller chokladiga inslag. Sm&#246;rkola/diacetyl och DMS/gr&#246;nsakston &#228;r till&#229;tet p&#229; l&#229;ga niv&#229;er.

B&#228;rnstensf&#228;rgad till m&#246;rkbrun. Ingen k&#246;ldgrumling.

V&#228;lhumlad med h&#246;g humlebeska, ofta med chokladiga och/eller rostade toner. Den kan vara v&#228;l utj&#228;st eller n&#229;got rests&#246;t med en balanserande maltighet och beska. Inga fruktestrar. Diacetyl och DMS/Gr&#246;nsakston f&#229;r finnas p&#229; l&#229;ga niv&#229;er.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES/>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Wiener</NAME>
  <STYLE_LETTER>B</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>M&#246;rk lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>2</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.048</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.056</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.010</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.016</FG_MAX>
  <IBU_MIN>22</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>28</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>8.13</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>15.24</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.8</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.6</ABV_MAX>
  <NOTES>Wiener&#246;let &#228;r f&#246;reg&#229;ngaren till tyska m&#228;rtzen och oktoberfest&#246;let. Det bryggdes traditionellt av wienermalt som gav en mjuk maltighet. En wiener balanseras ocks&#229; av en viss nobel humlekarakt&#228;r.</NOTES>
  <PROFILE>Mjuk och balanserad med en tydlig maltig doft, n&#229;gon malts&#246;tma, och en ren humlearom. H&#246;gkvalitetshumle ger liten till medium doft. B&#229;de karamell och torrare, mera br&#246;diga och l&#228;ttrostade komponenter kan ing&#229;.

B&#228;rnstensf&#228;rgad till kopparf&#228;rgad. Ingen k&#246;ldgrumling skall m&#228;rkas.

Fyllig och maltpr&#228;glad. Karamelligt mjukt. H&#246;gkvalitetshumle ger liten till medium smak. Vare sig fruktestrar eller diacetyl skall m&#228;rkas.

L&#228;tt till medium i kroppen.</PROFILE>
  <EXAMPLES/>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>M&#228;rzen (traditionell oktoberfestbier)</NAME>
  <STYLE_LETTER>C</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>M&#246;rk lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>2</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.052</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.060</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.012</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.020</FG_MAX>
  <IBU_MIN>22</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>28</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>5.59</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>17.78</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>5.2</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>6.2</ABV_MAX>
  <NOTES>Denna kategori har inget att g&#246;ra med de moderna oktoberfest&#246;l som idag p&#229;minner mer om en standard ljus lager. M&#228;rzen &#228;r en utveckling av wiener&#246;let med en lite h&#246;gre v&#246;rtstyrka som g&#246;r den h&#229;llbar &#246;ver sommaren.</NOTES>
  <PROFILE>L&#229;g men m&#228;rkbar humledoft.

Gyllengul till kopparf&#228;rgad. Ingen k&#246;ldgrumling.

Malts&#246;tman skall dominera n&#229;got &#246;ver en ren humlebeska. Maltsmaken b&#246;r vara l&#228;ttrostad snarare &#228;n stark karamell. L&#229;g men m&#228;rkbar humlesmak. Inga eller mycket sm&#229; m&#228;ngder av fruktestrar. Ingen diacetyl.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Ayinger Ur&#8211;M&#228;rzen.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>M&#252;nchener dunkel</NAME>
  <STYLE_LETTER>D</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>M&#246;rk lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>2</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.052</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.056</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.014</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.018</FG_MAX>
  <IBU_MIN>16</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>25</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>20.32</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>40.64</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.8</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.5</ABV_MAX>
  <NOTES>En M&#252;nchener dunkel skall vara m&#246;rkt maltig med en del icke br&#228;nda, rostade toner. En bra m&#252;nchener &#228;r fylligt maltig och mjuk medan en s&#228;mre &#228;r s&#246;t och sliskig.</NOTES>
  <PROFILE>Doften &#228;r maltaromatisk med en hel del rostade toner med f&#246;retr&#228;delsevis chokladtoner. V&#246;rtig, br&#246;dlik arom. H&#246;gkvalitetshumle f&#229;r anv&#228;ndas f&#246;r att ge en liten men m&#228;rkbar doft av humle.

M&#246;rkt kopparf&#228;rgad till m&#246;rkt r&#246;dbrun. K&#246;ldgrumling f&#229;r finnas.

En klassisk M&#252;nchener dunkel skall vara mjukt fyllig med underliggande karamellkarakt&#228;r, riklig maltrostad choklad- och br&#246;dlik smak som kommer fr&#229;n m&#252;nchenermalt. (I en klassisk M&#252;nchener dunkel anv&#228;nds endast m&#246;rk m&#252;nchenermalt). H&#246;gkvalitetshumle f&#229;r anv&#228;ndas f&#246;r att ge en liten men m&#228;rkbar kryddig smak av humle. Inga estrar. Diacetyl i mycket sm&#229; m&#228;ngder &#228;r godk&#228;nt. En bra M&#252;nchener &#228;r fyllig medan en s&#228;mre &#228;r s&#246;t och blaskig.

Medium.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Ayinger Altbayrische Dunkel, Weltenburger Kloster Barock Dunkel.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>M&#246;rk tjeckisk lager</NAME>
  <STYLE_LETTER>E</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>M&#246;rk lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>2</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.044</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.052</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.012</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.016</FG_MAX>
  <IBU_MIN>22</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>30</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>20.32</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>45.72</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.8</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.3</ABV_MAX>
  <NOTES>M&#246;rk tjeckisk lager &#228;r oftast v&#246;rts&#246;ta, ibland med en artificiell s&#246;tma, och karamelligt chokladiga.</NOTES>
  <PROFILE>Karamelligt rostad, diacetyl okej.

M&#246;rkt kopparf&#228;rgad till r&#246;dsvart.

L&#228;tt rostad och karamellig med s&#246;t maltighet. Kolatoner balanserad med medium humlebeska som inte f&#229;r dominera. Diacetyl b&#246;r finnas.

Medium till stor kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Purkmistr, Herold, Primator 4,8%, Bohemia Regent (m&#246;rk), Zubr dark, Budweiser 1795 dark.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Schwarzbier</NAME>
  <STYLE_LETTER>F</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>M&#246;rk lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>2</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.044</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.052</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.012</FG_MAX>
  <IBU_MIN>22</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>30</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>35.56</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>45.72</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.6</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.5</ABV_MAX>
  <NOTES>Schwarzbier &#228;r en rostad m&#246;rk helmaltslager d&#228;r olika rostade maltsorter skall bidra till arom, smak och f&#228;rg.</NOTES>
  <PROFILE>Humledoft fr&#229;n h&#246;gkvalitetshumle &#228;r okej. Inga fruktestrar, l&#229;g diacetyl okej.

M&#246;rkbrun till brunsvart i f&#228;rgen.

Tydlig smak av rostat malt. L&#229;g s&#246;tma, beska l&#229;g till medium. Humlesmak fr&#229;n h&#246;gkvalitetshumle &#228;r okej. Inga fruktestrar, l&#229;g diacetyl okej.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>K&#246;stritzer Schwarzbier, Samuel Adams Black Lager.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Amerikansk dark lager</NAME>
  <STYLE_LETTER>G</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>M&#246;rk lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>2</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.040</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.046</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.006</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.010</FG_MAX>
  <IBU_MIN>10</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>20</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>10.16</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>30.48</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>4.8</ABV_MAX>
  <NOTES/>
  <PROFILE>L&#228;tt rostade toner. L&#229;ga niv&#229;er av DMS/gr&#246;nsakstoner. Liten humledoft.

B&#228;rnstensf&#228;rgad till brun.

Maltigheten &#228;r ej speciellt tydlig, med en l&#228;tt kropp. R&#229;frukt anv&#228;nds ofta, humlegivorna &#228;r sm&#229;. Liten humlesmak och beska. Kolsyrehalten &#228;r h&#246;g och mer lik en amerikansk ljus lager &#228;n en m&#246;rk europeisk lager.Vare sig fruktestrar, k&#246;ldgrumling eller diacetyl skall m&#228;rkas.

L&#228;tt till medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Michelob Dark.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Traditionell bock</NAME>
  <STYLE_LETTER>H</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>M&#246;rk lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>2</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.066</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.074</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.018</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.024</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>30</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>15.24</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>30.48</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>6.3</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>7.5</ABV_MAX>
  <NOTES>De traditionella bockarna &#228;r underj&#228;sta och har en v&#246;rtstyrka &#246;ver OG 1 064 (16&#176;Plato).</NOTES>
  <PROFILE>Mycket liten humledoft. En mindre m&#228;ngd fruktestrar kan anas. Maltig doft viktigt.

Kopparf&#228;rgad till r&#246;dbrun. Ingen k&#246;ldgrumling

Maltigt ren smak med tydliga alkoholinslag. M&#229;ttlig beska som b&#246;r &#246;ka proportionellt med &#246;kande OG. Liten humlesmak. En mindre m&#228;ngd fruktestrar kan anas.

Medium till stor kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES/>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Dubbelbock</NAME>
  <STYLE_LETTER>I</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>M&#246;rk lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>2</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN>1.074</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.080</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.020</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.028</FG_MAX>
  <IBU_MIN>17</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>27</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>17.78</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>48.26</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>6.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>7.8</ABV_MAX>
  <NOTES>De traditionella bockarna &#228;r underj&#228;sta och har en v&#246;rtstyrka &#246;ver OG 1 072 (18&#176;Plato).</NOTES>
  <PROFILE>Ingen humledoft. Fruktestrar &#228;r vanligt f&#246;rekommande men p&#229; l&#229;ga till m&#229;ttliga niv&#229;er. Vin&#246;s med inslag av torkad frukt och choklad.

M&#246;rkt kopparf&#228;rgad till r&#246;dsvart. Ingen k&#246;ldgrumling.

Vin&#246;s med inslag av torkad frukt och choklad. Malts&#246;tman med inslag av choklad dominerar, men &#246;len f&#229;r inte vara sliskigt. H&#246;g alkoholhalt. Humlegivorna &#246;kar med v&#246;rtstyrkan. L&#229;g humlebeska och smak, ingen humledoft. Fruktestrar &#228;r vanligt f&#246;rekommande men p&#229; l&#229;ga till m&#229;ttliga niv&#229;er. K&#228;rvhet fr&#229;n rostad malt skall inte m&#228;rkas. Underj&#228;st.

Stor kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Paulaner Salvator 7,5%, Lunator 7,9%, Samuel Adams Double Bock, Weltenburger Asam Bock 6,5%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>&#214;vriga klassiska m&#246;rka lager&#246;ltyper</NAME>
  <STYLE_LETTER>J</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>M&#246;rk lager</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>2</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Lager</TYPE>
  <OG_MIN/>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN/>
  <FG_MAX/>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>0</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN/>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES/>
  <PROFILE>





</PROFILE>
  <EXAMPLES/>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>English ordinary bitter</NAME>
  <STYLE_LETTER>A</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Light pale ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>3</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.033</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.039</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.006</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.012</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>40</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>8.13</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>15.24</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>3.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>3.9</ABV_MAX>
  <NOTES>Ofta till sin f&#246;rdel f&#228;rska.</NOTES>
  <PROFILE>Humlearom och sm&#229; m&#228;ngder av fruktestrar.

B&#228;rnstensf&#228;rgad till kopparf&#228;rgad.

Medium till kraftig humlebeska. Humlekarakt&#228;ren skall vara tydlig och om diacetyl finns s&#229; skall den h&#229;llas l&#229;gt. L&#228;tt till medium maltkarakt&#228;r. Kan vara l&#228;tt fruktig.

L&#228;tt till medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Tomas Hardy County Bitter.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>English (best) special bitter</NAME>
  <STYLE_LETTER>B</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Light pale ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>3</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.040</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.046</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.006</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.012</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>40</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>15.24</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>17.78</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>4.8</ABV_MAX>
  <NOTES>Ofta till sin f&#246;rdel f&#228;rska.</NOTES>
  <PROFILE>Blommig humlearom och sm&#229; m&#228;ngder av fruktestrar.

Kopparf&#228;rgad.

Kraftigare smakhumlad &#228;n ordinary bitter. Medium i rests&#246;tma. Medel till kraftigare beska. Sm&#246;rkola/diacetylen b&#246;r h&#229;llas l&#229;gt. Kan vara l&#228;tt fruktig.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Young&#8217;s Ramrod, Fullers London Pride 4,7%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>English pale ale</NAME>
  <STYLE_LETTER>C</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Light pale ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>3</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.044</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.056</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.016</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>40</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>5.59</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>15.24</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.4</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.3</ABV_MAX>
  <NOTES/>
  <PROFILE>Tydlig humlearom av engelska humlesorter, maltig doft med fruktestrar.

Gyllengul till kopparf&#228;rgad. K&#246;ldgrumling &#228;r okej.

Medium beska och humlesmak, engelska humlesorter. L&#229;g till medium maltkarakt&#228;r. Lite karamellsmak &#228;r till&#229;tet. Estrar i m&#229;ttlig till stor m&#228;ngd. Ingen eller mycket lite diacetyl.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Bass Pale Ale, Spitfire, Adnams The Bitter 5,6%</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>California common/steam beer</NAME>
  <STYLE_LETTER>D</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Light pale ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>3</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.044</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.055</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.011</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.014</FG_MAX>
  <IBU_MIN>30</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>40</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>8.13</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>20.32</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.5</ABV_MAX>
  <NOTES>Amerikansk &#246;ltyp men b&#246;r ej bryggas med citrusaktiga amerikanska humlesorter. Humledoft och smak b&#246;r vara kryddigt tr&#228;iga t.ex. av humlesorten Northern Brewer.</NOTES>
  <PROFILE>L&#228;ttrostad eller karamellaktigt fruktig doft. L&#229;g humledoft.

B&#228;rnstensf&#228;rgad till m&#246;rkt kopparf&#228;rgad.

L&#228;ttrostad eller karamellaktigt fruktig maltighet i smak. Medium till h&#246;g humlebeska. Medium humlesmak. Fruktestrar i sm&#229; m&#228;ngder. L&#229;g niv&#229; av diacetyl okej. J&#228;ses med lagerj&#228;st vid rumstemperatur, men lagras vid l&#229;g temperatur.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Anchor Steam Beer FG 1013.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>English light mild</NAME>
  <STYLE_LETTER>E</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Light pale ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>3</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN/>
  <OG_MAX>1.040</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.006</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.010</FG_MAX>
  <IBU_MIN>10</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>20</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>8.13</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>20.32</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>3.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>4.0</ABV_MAX>
  <NOTES>L&#228;tt med uttalad malts&#246;tma och diskret beska. Ofta till sin f&#246;rdel f&#228;rska.</NOTES>
  <PROFILE>Maltdominerad med fruktiga inslag. L&#229;ga niv&#229;er av sm&#246;rkola/diacetyl. L&#228;tt humledoft &#228;r okej.

B&#228;rnstensf&#228;rgad till m&#246;rkt kopparf&#228;rgad. K&#246;ldgrumling till&#229;tet.

Malts&#246;tma med inslag av karamellmalt som ofta drar &#229;t bisquite (kakig) dominerar smaken. Fruktestrar tillh&#246;r smakbilden. L&#229;g beska, humlesmaken kan dock vara m&#228;rkbar. Mycket l&#229;g niv&#229; av diacetyl &#228;r godtagbart. Alkohol f&#229;r inte m&#228;rkas.

L&#228;tt till medium.</PROFILE>
  <EXAMPLES>McMullens AK 3,6%, Holdens mild 3,8%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>K&#246;lsch</NAME>
  <STYLE_LETTER>F</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Light pale ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>3</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.042</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.046</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.006</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.010</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>30</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>4.06</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>7.11</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.8</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.1</ABV_MAX>
  <NOTES>K&#246;lsch &#228;r &#246;verj&#228;st och l&#229;nglagras vid l&#229;g temperatur. En &#246;l i klassisk torr tysk stil med elegant ljus maltkarakt&#228;r. Vete anv&#228;nds ofta i sm&#229; m&#228;ngder (upp till ca 15%).</NOTES>
  <PROFILE>Mycket liten humledoft. L&#228;tt s&#246;t vin&#246;s med pilsnermalttoner. Mycket l&#229;g niv&#229; av gr&#246;nsakstoner/DMS &#228;r &#246;nskv&#228;rt. Ingen eller l&#229;g niv&#229; av estrar.

Halmgul till gyllengul. Ingen k&#246;ldgrumling. Kraftigt stabilt skum.

Torr, l&#228;tt, elegant, vin&#246;s och subtilt s&#246;t. Mild, vinlik syra b&#246;r g&#228;rna f&#246;rekomma. Ingen karamellsmak b&#246;r framtr&#228;da. L&#229;g till medelbesk, liten humlesmak. Ingen eller l&#229;g niv&#229; av estrar. Gr&#246;nsakstoner/DMS tillh&#246;r typen dock i mycket l&#229;ga niv&#229;er. V&#228;l utj&#228;st.

L&#228;tt kropp. H&#246;g CO2.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Gaffel K&#246;lsch 4,8%, Dom K&#246;lsch 4,8%, Fr&#252;h K&#246;lsch 4,8%, Gilden K&#246;lsch 4,8%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>English strong (extra special) bitter - ESB</NAME>
  <STYLE_LETTER>A</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Strong pale ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>4</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.046</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.060</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.010</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.016</FG_MAX>
  <IBU_MIN>25</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>45</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>15.24</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>20.32</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.8</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>6.4</ABV_MAX>
  <NOTES/>
  <PROFILE>Blommig humlearom och sm&#229; m&#228;ngder av fruktestrar. Tydlig maltighet.

Kopparf&#228;rgad till m&#246;rkt kopparf&#228;rgad.

Medium till kraftig humlebeska. Medium smakhumlad. Rests&#246;tman skall vara mera framtr&#228;dande i strong bitter &#228;n i ordinary och special bitter. Fruktigheten kan vara medium till stor

Stor kropp karakteriserar denna bitter.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Fullers ESB 5,9%, Young&#8217;s Special London Ale 6,4%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>India pale ale</NAME>
  <STYLE_LETTER>B</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Strong pale ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>4</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.050</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.070</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.012</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.018</FG_MAX>
  <IBU_MIN>40</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>60</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>8.13</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>17.78</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>5.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>7.5</ABV_MAX>
  <NOTES/>
  <PROFILE>Stor blommig humledoft. Karamell och fruktestrar b&#246;r finnas. Alkoholtoner &#228;r okej.

B&#228;rnstensf&#228;rgad till kopparf&#228;rgade. K&#246;ldgrumling okej.

IPA karakteriseras av en kraftig beska och h&#246;g alkoholhalt. Kraftigt smakhumlad och h&#246;g mineralhalt i vattnet ger ett krispigt torrt &#246;l. Karamell och maltighet p&#229; l&#229;ga till medium niv&#229;er. Fruktestrar i m&#229;ttliga till h&#246;ga halter. Amerikanska och engelska humlesorter &#228;r b&#229;da okej.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Ushers IPA, Goose Island IPA, Sea Dog IPA, The Shipyard Fuggle IPA 5,7%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Amerikansk pale ale</NAME>
  <STYLE_LETTER>C</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Strong pale ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>4</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.044</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.056</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.016</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>40</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>6.1</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>14.22</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.4</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.9</ABV_MAX>
  <NOTES/>
  <PROFILE>Kraftigt aromhumlad med amerikanska humlesorter.

Gyllengul till kopparf&#228;rgad. K&#246;ldgrumling okej.

Amerikanska humlesorter anv&#228;nds f&#246;r att ge h&#246;g beska och smak. Liten till medium maltighet. Lite karamellsmak &#228;r till&#229;tet. Friska/fr&#228;scha fruktestertoner b&#246;r f&#246;rekomma i m&#229;ttliga till h&#246;ga niv&#229;er. Ingen eller mycket liten diacetyl.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Anchor Liberty Ale OG 1 057 5,9%, Sierra Nevada Pale Ale.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Engelsk old/strong ale</NAME>
  <STYLE_LETTER>D</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Strong pale ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>4</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.060</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.080</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.020</FG_MAX>
  <IBU_MIN>30</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>50</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>10.16</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>22.86</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>6.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>8.0</ABV_MAX>
  <NOTES>St&#246;rsta skillnaden mellan old ale och barley wine &#228;r beskan och f&#246;rh&#229;llandet mellan stamv&#246;rtstyrka och beska. Old alen har l&#228;gre beska i f&#246;rh&#229;llande till stamv&#246;rtstyrkan och kan d&#228;rmed ge ett n&#229;got s&#246;tare intryck.&#13;
Utvecklas ofta positivt med lagring.</NOTES>
  <PROFILE>Fruktestrar och karamellmalt b&#246;r bidra till doft. Humlearom b&#246;r h&#229;llas l&#229;g.

B&#228;rnstensf&#228;rgad till m&#246;rkt kopparf&#228;rgad. K&#246;ldgrumling okej.

Maltigt s&#246;t men kan &#228;ven vara l&#228;ttare som en strong ale. Fruktestrar b&#246;r bidra till smak. En tydlig malt och karamells&#246;tma skall balanseras av en medium humlebeska.

Kroppen &#228;r medium till stor.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Marstons Owd Roger OG 1 080.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Brittisk brown ale</NAME>
  <STYLE_LETTER>A</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Brown ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>5</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.040</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.050</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.014</FG_MAX>
  <IBU_MIN>15</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>25</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>17.78</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>25.4</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.1</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.2</ABV_MAX>
  <NOTES>Bryggs oftast av pale ale och karamellmalt + bryggsocker, upp till 10%. Bland humlesorterna dominerar Challenger, East Kent Golding, Northdown och Fuggle. Det &#228;r inte ovanligt att 100% av humlen anv&#228;nds som bitterhumle.</NOTES>
  <PROFILE>L&#228;tt humledoft &#228;r okej. Malt skall dominera. Fruktestrar p&#229; l&#229;g till medium niv&#229; &#228;r okej.

M&#246;rk kopparf&#228;rgad till r&#246;dbrun i f&#228;rgen. K&#246;ldgrumling till&#229;tet.

Malts&#246;tma dominerar smaken, med l&#229;g beska och l&#229;g humlesmak. Mjuk med l&#228;tt tv&#229;lig avslutning. Mycket l&#229;g niv&#229; av diacetyl &#228;r godtagbart. Fruktestrar p&#229; l&#229;g till medium niv&#229; &#228;r helt okej.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Newcastle Brown Ale 4,7%, Trooper Jane Crack Shot.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Amerikansk brown ale</NAME>
  <STYLE_LETTER>B</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Brown ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>5</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.040</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.060</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.010</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.017</FG_MAX>
  <IBU_MIN>25</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>60</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>20.32</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>30.48</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>5.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>6.0</ABV_MAX>
  <NOTES>Amerikansk brown ale har sitt ursprung i den brittiska. Det som framf&#246;rallt skiljer dem &#229;t &#228;r att amerikanarna anv&#228;nder betydligt fler specialmaltsorter &#228;n britterna och dessutom brygger sin variant ett sn&#228;pp starkare. F&#246;rutom malt kan amerikanerna ofta anv&#228;nda mindre m&#228;ngder av olika sockerarter som melass, honung, l&#246;nnsirap, kornsocker och kandisocker. Amerikansk humle dominerar men &#228;ven engelska och tyska sorter mixas friskt. Max 25% av humlen anv&#228;nds i bittergivan. Torrhumling &#228;r vanligt.</NOTES>
  <PROFILE>Humlearomen, oftast citrusaktig, &#228;r mild till stark. Estrar och doft av m&#246;rkare maltsorter skall vara i niv&#229;n l&#229;g till tydlig. Ingen sm&#246;rkola/diacetyl b&#246;r finnas.

M&#246;rkt kopparf&#228;rgad till r&#246;dbrun i f&#228;rgen. K&#246;ldgrumling till&#229;tet.

Humlebeska och smak skall dominera den rika maltigheten som dock m&#229;ste m&#228;rkas tydligt bakom humlen. N&#229;got torrare &#228;n den engelska. L&#228;ttrostade toner skall finnas. Ingen diacetyl. Fruktesterniv&#229;n b&#246;r inte vara h&#246;g.

Medium kropp, med en tydlig torrhet som kommer av humle och utj&#228;st &#246;l.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Pete&#8217;s Wicked Ale OG 1 052 IBU 29, Golden Gate Original Ale, Shipyard Moose Brown.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>English dark mild</NAME>
  <STYLE_LETTER>C</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Brown ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>5</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN/>
  <OG_MAX>1.040</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.006</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.010</FG_MAX>
  <IBU_MIN>10</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>24</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>20.32</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>45.72</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>3.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>4.0</ABV_MAX>
  <NOTES>L&#228;tt med uttalad malts&#246;tma och diskret beska. Ofta till sin f&#246;rdel f&#228;rska.</NOTES>
  <PROFILE>L&#228;tt humledoft &#228;r okej. Maltigt fruktig med rostade toffee eller chokladtoner. L&#228;tt humlearom.

M&#246;rkt kopparf&#228;rgad till r&#246;dsvart i f&#228;rgen. K&#246;ldgrumling till&#229;tet.

Malts&#246;tma dominerar smaken. Smaker som karamell, lakrits, plommon/russin och rostad malt &#228;r vanligt f&#246;rekommande. L&#229;g beska och l&#229;g humlesmak som inte alls f&#229;r m&#228;rkas p&#229; samma s&#228;tt som i den ljusa varianten. Mycket l&#229;g niv&#229; av diacetyl &#228;r godtagbart. L&#229;g niv&#229; av fruktestrar &#228;r okej. Alkohol f&#229;r ej m&#228;rkas.

L&#228;tt till medium kropp. Mjukt malts&#246;t med l&#229;g kolsyra.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Sainsbrys Draught dark mild 3,4%, Batemans DM 3,7%, Highgate DM 3,5%, Brains Dark 3,5%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Altbier</NAME>
  <STYLE_LETTER>D</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Brown ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>5</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.044</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.048</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.014</FG_MAX>
  <IBU_MIN>25</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>50</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>12.7</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>33.02</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.0</ABV_MAX>
  <NOTES>Bryggs som en ale, med tysk alej&#228;st, vid f&#246;rh&#229;llandevis l&#229;g temperatur ca 15&#8211;18 grader. Kallagras sedan f&#246;r att ge en renare smak.</NOTES>
  <PROFILE>Viss br&#246;dighet med l&#228;tt rostade/chokladiga toner. Kan vara kraftigt humlad. Ingen sm&#246;rkola/diacetyl b&#246;r finnas.

Kopparf&#228;rgad till m&#246;rkbrun. Ingen k&#246;ldgrumling.

Kan vara kraftigt humlad (dock ligger beskan normalt mellan 30 och 35 IBU). Medium maltsmak. Diverse olika maltsorter kan anv&#228;ndas, &#228;ven vete. Smaken f&#229;r inte ha f&#246;r stort inslag av rostad malt, anv&#228;nds s&#229;dan skall den endast vara smakf&#246;rh&#246;jande och inte dominant. Humlesmaken kan vara tydlig. &#214;let ska ge ett rent, krispigt och smakfullt intryck. L&#229;ga niv&#229;er av estrar. Ingen diacetyl b&#246;r m&#228;rkas.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Uerige Alt 4,6% IBU 50, Schl&#252;ssel Alt, Bolten Ur-Alt, Hannen Alt.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Scottish light ale, 60/-</NAME>
  <STYLE_LETTER>E</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Brown ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>5</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.030</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.035</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.006</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.012</FG_MAX>
  <IBU_MIN>9</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>20</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>8.13</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>20.32</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>2.8</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>3.5</ABV_MAX>
  <NOTES>Den mildaste formen av skotsk ale. Enligt gammal skotsk tradition sp&#228;ds de ofta fr&#229;n en 90 eller 120 shilling.</NOTES>
  <PROFILE>L&#229;g humledoft, viss maltighet.

B&#228;rnstensf&#228;rgad till m&#246;rkt kopparf&#228;rgad. K&#246;ldgrumling okej.

L&#229;g smak och beska. Tydligt maltig.

L&#228;tt kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Caledonian 60/- 3,2%, Caledonian Cream Ale 3,5%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Scottish heavy ale, 70/-</NAME>
  <STYLE_LETTER>F</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Brown ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>5</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.035</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.040</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.010</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.014</FG_MAX>
  <IBU_MIN>12</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>20</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>15.24</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>38.1</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>3.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>4.0</ABV_MAX>
  <NOTES>Enligt gammal skotskt tradition sp&#228;ds de ofta fr&#229;n en 90 eller 120 shilling.</NOTES>
  <PROFILE>L&#229;g humledoft, viss maltighet. En l&#228;tt r&#246;kig ton kan f&#246;rekomma i doften. L&#229;g niv&#229; av fruktestrar &#228;r okej.

Kopparf&#228;rgad till m&#246;rkt r&#246;dbrun. K&#246;ldgrumling okej.

Domineras av en mjuk malts&#246;tma, balanseras med en l&#229;g och balanserande humlebeska. L&#229;ga halter av fruktestrar &#228;r okej.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Broughton Ales Greenmantle Ale 3,9% IBU 24 34 EBC.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Scottish export ale, 80/-</NAME>
  <STYLE_LETTER>G</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Brown ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>5</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.040</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.050</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.010</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.018</FG_MAX>
  <IBU_MIN>15</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>25</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>15.24</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>38.1</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>4.5</ABV_MAX>
  <NOTES>Enligt gammal skotskt tradition sp&#228;ds de ofta fr&#229;n en 90 eller 120 shilling.</NOTES>
  <PROFILE>Tydligt maltig och med r&#246;kiga toner. Humlearom och choklad.

Kopparf&#228;rgad till M&#246;rkt r&#246;dbrun. K&#246;ldgrumling okej.

S&#246;t, vin&#246;s, karamellig och maltig smak k&#228;nnetecknar detta &#246;l. Beskan upplevs som l&#229;g till m&#229;ttligt. Fruktestrar b&#246;r bidra till smakbilden. Viss diacetyl/sm&#246;rkola &#228;r okej.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Caledonian 80/- OG 1 043 4,1%, Caledonian Merman OG 1 052, Ossian.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Scottish strong ale, 90/-</NAME>
  <STYLE_LETTER>H</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Brown ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>5</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.065</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.085</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.012</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.024</FG_MAX>
  <IBU_MIN>25</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>35</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>20.32</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>45.72</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>6.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>8.4</ABV_MAX>
  <NOTES>Scottish strong kokas ofta l&#228;nge, upp till 4&#8211;6 timmar &#246;ver &#246;ppen eld. D&#228;rav r&#246;kkarakt&#228;ren i m&#229;nga exempel. J&#228;ses vid ca 16 &#176;C och lagras svalt. &#214;len tappas om innan prim&#228;rj&#228;sningen avstannat f&#246;r att avbryta j&#228;sningen och f&#229; en h&#246;g rests&#246;tma.</NOTES>
  <PROFILE>Vin&#246;sa, maltiga och fruktiga. Obetydlig doft fr&#229;n humle. En liten r&#246;kig karakt&#228;r f&#246;rekommer ofta.

M&#246;rkt kopparf&#228;rgad till r&#246;dsvart. K&#246;ldgrumling &#228;r okej.

Kraftigt maltiga. Obetydlig humlesmak och beska. Den rika dominerande malts&#246;tman balanseras av en ren alkoholkarakt&#228;r. En karamellig karakt&#228;r h&#246;r ofta till. Fruktestrar finns i m&#229;ttliga m&#228;ngder. En liten r&#246;kig karakt&#228;r f&#246;rekommer ofta. L&#229;g diacetylhalt &#228;r okej.

Stor kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Broughton Ales Old Jock OG 1 066 FG 1 016 6,7%, Traquair House OG 1 075 FG 1 012 8,3%, Old Izaak.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>&#214;vriga klassiska brown ale t ex strong mild, american amber ale</NAME>
  <STYLE_LETTER>I</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Brown ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>5</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN/>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN/>
  <FG_MAX/>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>0</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN/>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES/>
  <PROFILE>





</PROFILE>
  <EXAMPLES/>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Weizen/weissbier (sydtysk typ)</NAME>
  <STYLE_LETTER>A</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Vete&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>6</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Wheat</TYPE>
  <OG_MIN>1.046</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.052</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.014</FG_MAX>
  <IBU_MIN>10</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>15</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>4.06</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>10.16</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.9</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.6</ABV_MAX>
  <NOTES>&#214;let bryggs med minst 50% m&#228;ltat vete, med sm&#229; humlegivor. Ofta till sin f&#246;rdel f&#228;rska.</NOTES>
  <PROFILE>Aromen &#228;r helt klart fruktig&#13;
och fenolisk. Bananestrar &#228;r ofta f&#246;rekommande.&#13;
Den fenoliska karakt&#228;ren beskrivs ofta som kryddnejlika, muskot, kokt skinka och pl&#229;t. Kan vara r&#246;kig eller till och med vaniljlik. Ingen diacetyl/sm&#246;rkola.

Halmgul till b&#228;rnstensf&#228;rgad.&#13;
Kan vara blank eller disig av j&#228;st.

Den &#228;r v&#228;l utj&#228;st. Bananestrar f&#246;rekommer&#13;
ofta. Fruktig och fenolisk d&#228;r den fenoliska&#13;
karakt&#228;ren ofta beskrivs som kryddnejlika,&#13;
muskot, kokt skinka och pl&#229;t. Om j&#228;st finns kvar f&#229;r &#246;let en tydlig j&#228;stsmak och ett m&#228;ktigare intryck. Vetemalten ger en tydligt mjuk och jordig maltkarakt&#228;r. Ingen diacetyl. De traditionella lokalt bryggda vete&#246;len kan vara mera maltiga (ej karamelliga) &#228;n dagens moderna vete&#246;l bryggda av de stora bryggerierna&#13;
d&#228;r smakbilden &#228;r betydligt renare.

Den relativt h&#246;ga v&#246;rtstyrkan och alkoholhalten ger ett &#246;l med medium till stor kropp. Kraftigt kolsyrad.</PROFILE>
  <EXAMPLES>S&#246;ldenauer, Schneider Weisse 5,4%, Weihenstephaner Hefe 5,4%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Dunkelweizen</NAME>
  <STYLE_LETTER>B</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Vete&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>6</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Wheat</TYPE>
  <OG_MIN>1.046</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.052</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.014</FG_MAX>
  <IBU_MIN>10</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>15</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>17.78</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>48.26</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.9</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.6</ABV_MAX>
  <NOTES>&#214;let bryggs med minst 50% m&#228;ltat vete, med sm&#229; humlegivor. Chokladmalt och rostad vetemalt ger en mjukt chokladig karakt&#228;r.</NOTES>
  <PROFILE>Aromatiskt fenolisk och fruktig med chokladtoner.

Ljusbrun till brunsvart.

Viss malts&#246;tma, med rostad och chokladig karakt&#228;r. Fenoliska och estriga smaker finns p&#229; l&#229;ga niv&#229;er. Normalt anv&#228;nds m&#246;rk malt tillsammans med m&#246;rk karamell- eller f&#228;rgmalt. Vetemalten ger en tydligt mjuk maltkarakt&#228;r, Ingen diacetyl/sm&#246;rkola.

Medium. Kraftigt kolsyrad.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Erdinger Dunkelweissen OG 1 052 FG 1 010 5,6%, Franziskaner Hefe Dunkelweissen 5%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Belgisk wit</NAME>
  <STYLE_LETTER>C</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Vete&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>6</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Wheat</TYPE>
  <OG_MIN>1.044</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.050</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.006</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.010</FG_MAX>
  <IBU_MIN>15</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>25</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>2.54</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>5.08</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.8</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.3</ABV_MAX>
  <NOTES>Bryggs med stora delar m&#228;ltat eller om&#228;ltat vete. Kryddad med koriander och apelsinskal (curacao). Ofta till sin f&#246;rdel f&#228;rska.</NOTES>
  <PROFILE>L&#228;tt citrusaktig ton. Liten till tydlig doft av koriander och apelsinskal (curacao). Ingen diacetyl/sm&#246;rkola samt endast l&#229;ga halter av fruktestrar. Inga eller l&#229;ga halter av fenoler typ kryddnejlika, skinka, pl&#229;t.

Ljust halmgul till halmgul och oftast grumliga.

H&#246;gkvalitetshumle anv&#228;nds f&#246;r att ge en l&#229;g till medel beska och humlesmak. &#214;let skall vara torrt och friskt. Tydlig smak av koriander och apelsinskal (curacao). Ingen diacetyl samt endast l&#229;ga halter av fruktestrar. Inga eller l&#229;ga halter av fenoler typ kryddnejlika, skinka, pl&#229;t. Viss syra &#228;r till&#229;ten. En del kommersiella exempel tills&#228;tter extra syra f&#246;r att ytterligare fr&#228;scha upp smakbilden.

Liten till medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Hoegaarden Wit, Dentergems, Blanche de Namur.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Amerikansk vete&#246;l</NAME>
  <STYLE_LETTER>D</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Vete&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>6</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Wheat</TYPE>
  <OG_MIN>1.030</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.046</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.006</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.014</FG_MAX>
  <IBU_MIN>5</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>17</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>2.03</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>7.62</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>3.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>4.5</ABV_MAX>
  <NOTES>Kan j&#228;sas p&#229; amerikansk under- eller &#246;verj&#228;st, oftast &#246;verj&#228;st. Bryggs med 30&#8211;50% vete. Amerikansk vete&#246;l bryggs med liknande recept som en sydtysk weissen. Ofta till sin f&#246;rdel f&#228;rska.</NOTES>
  <PROFILE>Fruktestrar i smak och doft &#228;r typiska, men inte dominerande, dock skall inte fenoliska eller nejlikaktiga dofter m&#228;rkas. Ingen eller mycket lite diacetyl.

Ljust halmgul till gyllengul.

L&#229;g till medium humlesmak. Fruktestrar i smak och doft &#228;r typiska, men inte dominerande, dock skall inte fenoliska eller nejlikoaktiga dofter m&#228;rkas. Ingen eller mycket lite diacetyl.

Kroppen &#228;r l&#228;tt till medium. Kolsyran &#228;r l&#228;gre &#228;n i tyska vete&#246;l.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Anchor Wheat Beer.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Weizenbock</NAME>
  <STYLE_LETTER>E</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Vete&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>6</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Wheat</TYPE>
  <OG_MIN>1.066</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.080</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.016</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.028</FG_MAX>
  <IBU_MIN>10</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>15</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>7.11</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>50.8</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>6.9</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>9.4</ABV_MAX>
  <NOTES>Har en h&#246;g v&#246;rtstyrka och alkoholhalt i j&#228;mf&#246;relse med sydtysk ljus och m&#246;rk weissen.</NOTES>
  <PROFILE>Om den &#228;r m&#246;rk b&#246;r en ton av rostad malt till viss del komma fram i doften. Fenoliskt kryddig med inslag av estrar. Ingen diacetyl.

F&#228;rgen &#228;r gyllengul till svart. J&#228;stgrumling okej.

Malts&#246;tman balanseras av det fenoliska, nejliklika och bananestriga smakerna. Sm&#229; humlegivor. Om den &#228;r m&#246;rk b&#246;r en ton av rostad malt komma fram i smaken. Ingen diacetyl.

Medium till stor kropp. H&#246;g kolsyrehalt.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Erdinger Pikantus Dunkel Weissenbock OG 1 068 FG 1 013 7,3%, Graminger Weissenbock OG 1 068 FG 1 017 6,8%, Schneider Aventinus 8,2%, Weihenstephaner Vitus 7,7%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>&#214;vriga klassiska vete&#246;l</NAME>
  <STYLE_LETTER>F</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Vete&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>6</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Wheat</TYPE>
  <OG_MIN/>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN/>
  <FG_MAX/>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>0</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN/>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES/>
  <PROFILE>





</PROFILE>
  <EXAMPLES/>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Dry stout</NAME>
  <STYLE_LETTER>A</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Stout/Porter</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>7</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.035</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.044</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.012</FG_MAX>
  <IBU_MIN>30</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>50</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>50.8</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>3.7</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>4.4</ABV_MAX>
  <NOTES>Typiska &#246;l i den h&#228;r stilen &#228;r fat&#246;l, som serveras med blandgas (kv&#228;ve och koldioxid).</NOTES>
  <PROFILE>Torr och l&#228;tt br&#228;nd (rostad). Inslag av kaffe och choklad. Ev. inslag av humle p&#229; l&#229;g niv&#229;.

Svart med r&#246;da och/eller bruna inslag. Kraftigt, t&#228;tt skum &#228;r viktigt.

Initialt en rostad maltsmak, med en tydligt torr och besk avslutning som h&#228;nger kvar. Toner av kaffe och choklad kombineras med en tydlig till kraftig beska. En viss syrlighet fr&#229;n rostat korn kan ibland anas, men &#228;r inte n&#246;dv&#228;ndig. L&#229;g karamellighet balanserar och ger ett mjukt &#246;l. Fruktestrar &#246;verskuggas av malt, beska och br&#228;ndhet. Ingen diacetyl.

L&#228;tt kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Guinness Draught - OG 1 039, 4,2%, BU 45, 135 EBC, Murphy&#8217;s Stout - 4%, Beamish Stout - OG 1 038, 4,2%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Extra stout</NAME>
  <STYLE_LETTER>B</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Stout/Porter</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>7</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.044</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.056</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.009</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.015</FG_MAX>
  <IBU_MIN>30</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>60</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>50.8</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.8</ABV_MAX>
  <NOTES/>
  <PROFILE>Torr och tydligt br&#228;nd och rostad. Inslag av lakrits och karamell kan f&#246;rekomma, &#228;ven viss br&#228;nd syrlighet i l&#229;ga niv&#229;er. Humlearom och fruktestrar f&#246;rsumbara.

Svart med r&#246;da och/eller bruna inslag. Kraftigt skum.

Initialt en br&#228;nd maltig och karamellig smak, med en tydlig torrostad l&#229;ng beska i avslutningen. Viss syrlighet fr&#229;n rostat korn &#228;r till&#229;tet. Ingen till knappt m&#228;rkbar humleton. L&#229;ga halter av estrar. Ingen diacetyl. Tydlig till kraftig beska.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Guinness Extra Stout OG 1 052, 5,5%, BU 50, 130&#176; EBC, St. Peter&#8217;s Old-Style Porter 5,1%, FG 1 011, Black Wych 5,0%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Brown porter</NAME>
  <STYLE_LETTER>C</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Stout/Porter</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>7</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.040</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.052</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.010</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.018</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>35</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>25.4</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>40.64</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>3.8</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.0</ABV_MAX>
  <NOTES>Typiska &#246;l i den h&#228;r stilen &#228;r brittiska pub&#246;l som ofta bara f&#246;rkommer som fat&#246;l.</NOTES>
  <PROFILE>Humledoft fr&#229;n f&#246;rsumbar till m&#228;rkbar. Mjukt maltig, aningen rostad med inslag av&#13;
choklad. L&#228;tt fruktighet till&#229;ten.

Brun till m&#246;rkt brun, med inslag av r&#246;tt. Skall inte vara svart.

Smaken &#228;r mjukt, maltigt chokladig med viss karamellighet. Rostad maltsmak skall finnas och kan variera mellan tydlig till m&#228;rkbart mj&#246;lkchokladmild. Fruktestrar kan finnas och skall vara i balans med den rostade karakt&#228;ren samt humlebeskan. Humlesmak fr&#229;n f&#246;rsumbar till m&#228;rkbar.

Kropp l&#228;tt till medium.</PROFILE>
  <EXAMPLES>N&#228;rke M&#246;rker 4,2%, Timothy Taylors Porter 3,8% OG 1 041.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Porter</NAME>
  <STYLE_LETTER>D</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Stout/Porter</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>7</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.053</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.063</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.015</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.022</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>40</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>30.48</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>50.8</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>5.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>6.2</ABV_MAX>
  <NOTES>Porterklassen rymmer s&#229;v&#228;l den karamelliga svenska portern som de lite torrare London porter-varianterna.</NOTES>
  <PROFILE>Humledoft fr&#229;n f&#246;rsumbar till m&#228;rkbar. Mjukt maltig, aningen rostad med inslag av choklad, karamell och kn&#228;ck. L&#228;tt fruktighet i balans med de rostade tonerna.

Brun till m&#246;rkt brun, med inslag av r&#246;tt. Skall inte vara svart.

Smaken &#228;r mjukt, maltigt, chokladig och l&#228;tt kn&#228;ckig karamellighet. S&#246;tma, som ej &#228;r kladdig, klart m&#228;rkbar till tydlig. Tydlig rostad maltsmak som balanseras av mildare toner av mj&#246;lkchoklad. Fruktestrar b&#246;r finnas och skall vara i balans med den rostade karakt&#228;ren samt humlebeskan. Humlesmak fr&#229;n f&#246;rsumbar till klart m&#228;rkbar.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Carnegie Porter 5,5%, Youngs London Stout.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Modern stout &amp; porter</NAME>
  <STYLE_LETTER>E</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Stout/Porter</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>7</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.048</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.063</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.010</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.022</FG_MAX>
  <IBU_MIN>30</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>40</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>40.64</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.8</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>6.2</ABV_MAX>
  <NOTES>&#214;l i den h&#228;r stilen &#228;r oftast &#246;verj&#228;sta, men underj&#228;sta varianter kan f&#246;rekomma.</NOTES>
  <PROFILE>Torr, l&#228;tt br&#228;nd och rostad. Tydlig till kraftig doft av aromahumle.

Djupt m&#246;rkt r&#246;dsvart. Kraftigt skum &#228;r viktigt.

Initialt en maltig karamell- och chokladsmak med en tydlig beska i avslutningen. B&#229;de mjukare och mer skarpbr&#228;nda varianter till&#229;tna. En viss syrlighet kan anas, men &#228;r inte n&#246;dv&#228;ndig. Fruktestrar &#246;verskuggas av malt, beska och br&#228;ndhet. Ingen eller lite diacetyl. Tydlig till mycket framtr&#228;dande humlekarakt&#228;r, ofta av amerikanska humlesorter, men alla nobla varianter till&#229;tna.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>J&#228;mtlands Porter &#8211; 4,8%, Sierra Nevada Porter &#8211; 5,6%, OG 1 058, FG 1 015, BU 40, Sierra Nevada Stout.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Oatmeal stout</NAME>
  <STYLE_LETTER>F</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Stout/Porter</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>7</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.040</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.052</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.018</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>40</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>40.64</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.5</ABV_MAX>
  <NOTES/>
  <PROFILE>Humledoft f&#229;r f&#246;rekomma men inte dominera mot det rostade och chokladiga. F&#229; eller inga estrar.

F&#228;rgen skall vara m&#246;rkt koppar till kolsvart.

I oatmeal stout anv&#228;nds havre. Detta ger en mjuk och full smak utan att ha en s&#228;deskarakt&#228;r. Rostad malt, karamell och chokladsmak skall ge ett mjukt &#246;l som balanseras av en medium till h&#246;g beska. Humlesmak och doft f&#229;r f&#246;rekomma men inte dominera mot &#246;vrig smak. Fruktestrar p&#229; l&#229;g till medium niv&#229;.

Medium till stor kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Young&#8217;s Oatmeal Stout 5%, Broughton Ales Scottish Oatmeal Stout 4,2%, Samuel Smith Oatmeal Stout OG 1 050 5%, J&#228;mtlands Oatmeal Porter.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Milk/sweet stout</NAME>
  <STYLE_LETTER>G</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Stout/Porter</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>7</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.045</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.056</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.012</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.020</FG_MAX>
  <IBU_MIN>15</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>25</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>76.2</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.5</ABV_MAX>
  <NOTES/>
  <PROFILE>Humlebeska skall balansera s&#246;tma utan att ge bidrag till smak eller doft.

Djupt m&#246;rkt r&#246;dsvart. Kraftigt och h&#229;llbart skum.

S&#246;t stout, &#228;ven kallad cream stout eller milk stout, har en mindre rostad karakt&#228;r &#228;n klassisk irl&#228;ndsk stout. Mj&#246;lksocker kan anv&#228;ndas vid buteljering f&#246;r att ge en s&#246;tare smak. Malts&#246;tma, choklad och karamellsmak skall dominera. Humlebeska skall balansera s&#246;tma utan att ge bidrag till smak eller doft.

Kraftigare kropp &#228;n en dry stout.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Samuel Adams Cream Stout OG 1 056 FG 1 018 4,7%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>&#214;vriga klassiska stout/porter</NAME>
  <STYLE_LETTER>H</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Stout/Porter</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>7</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN/>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN/>
  <FG_MAX/>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>0</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN/>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES/>
  <PROFILE>





</PROFILE>
  <EXAMPLES/>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Barley wine</NAME>
  <STYLE_LETTER>A</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Starka special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>8</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN>1.075</OG_MIN>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN>1.018</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.032</FG_MAX>
  <IBU_MIN>50</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>100</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>12.7</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>30.48</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>7.4</ABV_MIN>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES>Utvecklas ofta positivt med lagring.</NOTES>
  <PROFILE>Tydlig karakt&#228;r av fruktestrar och tydligt alkoholig. Humlearomen kan vara l&#229;g till mycket h&#246;g. Karamell och vin&#246;s arom. L&#229;nglagrade har ofta aromer av torkad frukt.

Kopparf&#228;rgad till r&#246;dbrun f&#228;rg. K&#246;ldgrumling &#228;r till&#229;ten vid l&#229;ga temperaturer. Liten skumkrona okej.

H&#246;g rests&#246;tma. Tydlig karakt&#228;r av fruktestrar, russin, torkade plommon och aprikoser, och tydligt alkoholig. Balanseras av en l&#229;g till best&#228;md beska. Humlesmaken kan vara l&#229;g till mycket h&#246;g. Diacetylniv&#229;n skall vara mycket l&#229;g (om n&#229;gon). Karamell och vin&#246;s smak &#228;r en del av karakt&#228;ren.

Kraftig kropp. L&#229;g CO2.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Tomas Hardy&#8217;s Ale OG 1 120, Anchor Old Foghorn OG 1 100 IBU 65, Big Foot OG 1 106 IBU 80.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Foreign stout</NAME>
  <STYLE_LETTER>B</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Starka special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>8</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN>1.057</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.076</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.011</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.018</FG_MAX>
  <IBU_MIN>50</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>70</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>50.8</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>6.1</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>8.0</ABV_MAX>
  <NOTES/>
  <PROFILE>Tydligt br&#228;nd och rostad. Alkohol, vin&#246;s, rostad malt, karamell och frukt. En br&#228;nd syrlighet b&#246;r finnas med. Lagrade exemplar kan utveckla toner av torkad frukt. Humlearom f&#246;rsumbar.

Djupt m&#246;rkt r&#246;dsvart till svart. Kraftigt och h&#229;llbart skum.

Initialt en tydligt br&#228;nd och rostad maltighet, med inslag av karamell. Aldrig s&#246;t och chokladig. Avslutningen &#228;r en tydlig till kraftig torrostad beska. Viss syrlighet fr&#229;n rostat korn b&#246;r finnas i smakbilden. L&#229;ga halter&#13;
av fruktestrar. Ingen diacetyl. L&#228;ngre lagring kan ge tydliga inslag av starkvin och torkad frukt.

Medium till stor kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Guinness Foreign Extra Stout &#8211; OG 1 073 7,5% BU 50, Koff Porter &#8211; 7,2%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Imperial stout</NAME>
  <STYLE_LETTER>C</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Starka special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>8</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN>1.070</OG_MIN>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN>1.014</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.028</FG_MAX>
  <IBU_MIN>50</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>90</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>45.72</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>7.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES>Utvecklas ofta positivt med lagring.</NOTES>
  <PROFILE>Rostade kaffelika toner med inslag av choklad. Humlearomen kan vara m&#228;rkbar till tydlig. Vin&#246;sa fruktiga toner f&#246;rekommer ofta, vanligt med drag mot konserverade k&#246;rsb&#228;r. Ingen eller endast lite diacetyl.

M&#246;rkt r&#246;dbrun till svart. Liten skumkrona okej.

En rostad maltig smak, som kan vara b&#229;de br&#228;nd och chokladig balanseras med en best&#228;md humling. Rostade maltsorter bidrar med smaker s&#229;som kaffe, cappuccino, lakrits, krut, bitter choklad.&#13;
Beskan kan vara fr&#229;n m&#229;ttlig och balanserad till mycket h&#246;g i m&#246;rkare varianter. Den rostade maltens syrlighet och bitterhet b&#246;r vara m&#229;ttlig och skall inte dominera. Humlesmak fr&#229;n l&#229;g till tydlig. Fruktestrar h&#246;r &#228;ven till smakbilden. I lagrade exemplar &#246;verg&#229;r fruktestrarna mer och mer i konserverade k&#246;rsb&#228;r. Ingen eller endast lite diacetyl.

Stor kropp. L&#229;g halt av koldioxid &#228;r okej.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Samuel Smith Imperial Stout 7,0%, Slottsk&#228;llans Imperial Stout 9,0%, Brooklyn Black Chocolate Stout 8,7%, OG 1 087.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Imperial porter</NAME>
  <STYLE_LETTER>D</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Starka special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>8</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN>1.064</OG_MIN>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN>1.015</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.030</FG_MAX>
  <IBU_MIN>35</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>65</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>30.48</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>50.8</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>6.3</ABV_MIN>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES>&#214;l i den h&#228;r stilen &#228;r oftast underj&#228;sta, men &#246;verj&#228;sta varianter kan f&#246;rekomma. M&#229;nga bryggs runt &#214;stersj&#246;n, men det finns &#228;ven exempel fr&#229;n andra delar av v&#228;rlden. Utvecklas ofta positivt med lagring.</NOTES>
  <PROFILE>Tydlig till kraftig alkoholton, ofta med starkvinsinslag. Maltig doft med karamell, br&#228;nt socker, kola n&#246;tter och lakrits. Ej br&#228;nd och syrlig eller humlearom. Fruktestrar och DMS fr&#229;n m&#228;rkbar till tydlig.

M&#246;rkt brun till m&#246;rkt r&#246;dsvart. Ej kolsvart. Tjockt skum.

Fyllig s&#246;tma med maltiga och karamelliga, men ej br&#228;nda toner. V&#228;rmande alkohol med inslag av torkad frukt, sirap och lakrits b&#246;r finnas. Milda toner av kaffe och choklad &#228;r okej. Ingen till lite diacetyl. Ingen till m&#228;rkbar smakhumle, samt en balanserad beska.

Stor och fyllig kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Alderis Porteris 6,8%, Black Boss Porter 9,4%, Ceres Royal Stout 7,7%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Dubbel IPA</NAME>
  <STYLE_LETTER>E</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Starka special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>8</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN>1.070</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.095</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.010</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.020</FG_MAX>
  <IBU_MIN>70</IBU_MIN>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>8.13</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>20.32</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>7.6</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>10.0</ABV_MAX>
  <NOTES>Dubbel IPA eller Imperial IPA &#228;r en vidareutveckling av amerikansk IPA och var den f&#246;rsta &#246;lstilen att ta steget till Dubbel eller Imperial niv&#229;. &#214;lstilen karakteriseras av massiva smak- och aromhumlegivor och en mycket tuff beska. &#13;
DIPA skall konsumeras relativt ungt f&#246;r att bevara det karakteristiskt fr&#228;scha humleintrycket. De stora sena humlegivorna bidrar ofta till en l&#228;tt svavlig ton i doft och smak.</NOTES>
  <PROFILE>Intensiv humlearom fr&#229;n valfria humlesorter skall dominera doften. En del av denna arom best&#229;r s&#229; gott som alltid av citrustoner av n&#229;got slag. Torrhumlas ofta. Balanseras med f&#246;rdel av en l&#228;tt malts&#246;tma. Fruktiga toner fr&#229;n j&#228;sning och humle b&#246;r vara tydliga. Alkohol f&#229;r vara en del av doften men skall ej uppfattas som spritig. F&#229;r vara aningen svavlig.

B&#228;rnstensf&#228;rgad till m&#246;rkt kopparf&#228;rgad. Disighet &#228;r ok eftersom &#246;ltypen ofta torrhumlas. Bra skumstabilitet efterstr&#228;vas.

Humlesmaken skall vara stor och komplex, g&#228;rna med inslag av frukt och citrus. Beskan skall vara h&#246;g till extremt h&#246;g. Maltsmaken skall vara l&#229;g till medium i intensitet och &#13;
skall i viss m&#229;n balansera beskan. Maltkarakt&#228;ren f&#229;r vara l&#228;tt karamellig. L&#229;ga inslag av toffee &#13;
och rostade toner &#228;r acceptabelt. Ingen diacetyl. &#13;
L&#229;g till medium fruktighet. En ren men inte &#13;
p&#229;tr&#228;ngande alkoholton &#228;r ok men den f&#229;r ej &#13;
bli spritig eller inneh&#229;lla h&#246;gre alkoholer. F&#229;r &#13;
vara aningen svavlig. L&#229;ng komplex efterbeska/smak som inte f&#229;r upplevas som k&#228;rv.

Medium kropp. Ingen astringens eller &#13;
k&#228;rva humlesmaker skall m&#228;rkas. En medel till &#13;
h&#246;g kolsyrehalt kan tillsammans med den h&#246;ga &#13;
beskan och humlem&#228;ngden ge en torr munk&#228;nsla. Det b&#246;r finnas en viss alkohol och malts&#246;tma i bakgrunden. Mjukt alkoholv&#228;rmande.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Russian River Pliny the Elder, Three Floyd&#8217;s Dreadnaught, Avery Majaraja, &#13;
Bell&#8217;s Hop Slam, Stone Ruination IPA, Great &#13;
Divide Hercules Double IPA, Surly Furious, &#13;
Rogue I2PA, Moylan&#8217;s Hopsickle Imperial India Pale Ale, Stoudt&#8217;s Double IPA, Dogfish &#13;
Head 90-minute IPA, Victory Hop Wallop.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Eisbock</NAME>
  <STYLE_LETTER>F</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Starka special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>8</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN>1.064</OG_MIN>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN>1.020</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.035</FG_MAX>
  <IBU_MIN>25</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>50</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>20.32</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>48.26</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>7.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES>En extra stark bock (oftast dubbelbock) vars karakt&#228;r koncentreras och mjuknar genom att den fryses och isen avskiljs fr&#229;n &#246;len.</NOTES>
  <PROFILE>Ingen humlearom. Dominerande maltkarakt&#228;r. Alkoholen skall vara tydlig men ej spritig. L&#229;g till obefintliga fruktestrar.

M&#246;rkt kopparf&#228;rgad till r&#246;dsvart. Okej med lite skum p&#229; grund av den h&#246;ga alkoholhalten.

Maltkarakt&#228;ren kan vara kraftigt s&#246;t med h&#246;g alkoholhalt. S&#246;tman balanseras av l&#229;g humlebeska men ingen smakhumle. Fruktestrar f&#246;rekommer men ej dominerande. Ingen sm&#246;rkola/diacetyl.

Stor, l&#229;g CO2.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Kulmbacher EKU 28 28% stamv&#246;rtstyrka 11 vol%. Kulmbacher Eisbock 18% stamw&#252;rsze 7,5 vol%, Niagara Eisbock 8 vol%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>&#214;vriga klassiska starka special&#246;l</NAME>
  <STYLE_LETTER>G</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Starka special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>8</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN/>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN/>
  <FG_MAX/>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>0</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN/>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES/>
  <PROFILE>





</PROFILE>
  <EXAMPLES/>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Ljus belgisk ale</NAME>
  <STYLE_LETTER>A</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Belgisk och fransk ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>9</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.045</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.054</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.014</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>35</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>3.56</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>15.24</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.5</ABV_MAX>
  <NOTES>Bryggs huvudsakligen p&#229; pilsner- eller pale ale-malt, med wiener- eller m&#252;nchenermalt f&#246;r f&#228;rg, kropp och komplexitet.</NOTES>
  <PROFILE>Doften skall vara utpr&#228;glat maltig och b&#246;r vara fruktig, men fruktigheten skall inte dominera. L&#229;ga till medelniv&#229;er av humle, som kan vara blommiga eller kryddiga. L&#229;ga niv&#229;er av fenoler kan f&#246;rekomma. Diacetyl f&#229;r inte finnas.

Ljust halmgul till kopparf&#228;rgad. K&#246;ldgrumling &#228;r till&#229;ten.

Skall inleda med en mjuk malts&#246;tma som b&#246;r vara kn&#228;ckig och lite n&#246;taktig. Fruktig med en m&#228;rkbar kryddighet. Humlearomen skall vara l&#229;g till icke-existerande. L&#229;ga niv&#229;er av fenoler och &#229;terh&#229;llsam beska.

Medium kropp.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Palm Speciale, Dobbel Palm, De Koninck.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Blonde</NAME>
  <STYLE_LETTER>B</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Belgisk och fransk ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>9</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.051</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.072</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.016</FG_MAX>
  <IBU_MIN>15</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>30</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>3.56</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>7.11</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>5.6</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>7.4</ABV_MAX>
  <NOTES>Blonden &#228;r ofta n&#228;stan lagerlik i sin renhet, l&#228;tt malts&#246;t och v&#228;rmande och med &#229;terh&#229;llsamma fruktestrar och fenoler. &#214;ltypen &#228;r en relativt modern komposition f&#246;r att locka lagerdrickare. Baseras ofta p&#229; belgisk pilsnermalt kompletterad med aromatisk malt eller r&#229;frukt, t ex majs eller socker.</NOTES>
  <PROFILE>Aningen jordiga eller kryddiga humletoner samsas med en n&#229;got s&#246;t maltighet. J&#228;sten kan bidra med &#229;terh&#229;llsamma kryddiga fenoler, parfym och en honungslen alkoholton, eller &#229;terh&#229;llsamma och j&#228;stiga fruktestrar som ofta drar &#229;t citrus.

Halmgul till ljust b&#228;rnstensf&#228;rgad. Kraftigt och stabilt skum. K&#246;ldgrumling &#228;r till&#229;ten.

Inleder mjukt med en tydlig men inte stor maltighet, som g&#229;r &#246;ver i en torrare avslutning. Medium beska som b&#229;de kommer fr&#229;n humlen och fr&#229;n alkoholen. Humlearomen skall vara &#229;terh&#229;llsam, och kan vara kryddig eller jordig. B&#246;r ha l&#229;ga niv&#229;er av fruktestrar och av en karamellartad eller honungslik s&#246;tma. Kan ha f&#246;rsiktiga fenoler. Kan ha en v&#228;rmande avslutning.

Medium kropp. Medium till h&#246;g kolsyra.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Leffe Blonde, Affligem Blond, La Trappe Blonde, Grimbergen Blonde.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Tripel</NAME>
  <STYLE_LETTER>C</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Belgisk och fransk ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>9</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.070</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.090</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.013</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>39</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>3.56</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>10.16</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>7.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>10.5</ABV_MAX>
  <NOTES>Tripel &#228;r aristokraten i den ljusa starka belgiska familjen. Den &#228;r utsv&#228;vande men v&#228;lbalanserad, tung men inte s&#246;tsliskig, ofta v&#228;rmande men aldrig spritig.</NOTES>
  <PROFILE>En tripel skall vara komplex i doften. Fenoler skall ge en m&#228;rkbar till p&#229;taglig kryddighet som kan inneh&#229;lla nejlika, mandelmassa och parfymig blommighet. Det skall finnas viss men inte dominerande malts&#246;tma. Fruktiga estrar som kan dra &#229;t citrus, banan och aprikos kan f&#246;rekomma p&#229; l&#229;ga niv&#229;er. Humledoften skall vara &#229;terh&#229;llsam, liksom maltigheten. Skall ej dofta l&#246;sningsmedel eller vara spritig. Ingen diacteyl.

F&#228;rgen skall vara halmgul till b&#228;rnsten. Skummet skall vara kraftigt och moussigt. K&#246;ldgrumling &#228;r till&#229;ten.

Mjukt maltig med en komplex kryddighet fr&#229;n j&#228;stfenoler. Mandeltoner f&#246;rekommer ofta. En m&#228;rkbar humlesmak och medelh&#246;g beska f&#229;r finnas. Tripeln b&#246;r vara v&#228;rmande men inte spritig. Diacetyl/sm&#246;rkola f&#229;r inte f&#246;rekomma.

Medelfyllig med h&#246;g kolsyra. Utj&#228;st och torr.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Westmalle tripel, La Trappe tripel, Vit Chimay, Brugse tripel, St. Bernardus tripel, St. Feuillien triple, Tripel Karmeliet.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Ljus stark belgisk ale</NAME>
  <STYLE_LETTER>D</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Belgisk och fransk ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>9</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.067</OG_MIN>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN>1.006</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.016</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>35</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>3.56</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>15.24</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>7.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES>Ljus stark belgisk ale &#228;r en bred grupp. D&#228;r ing&#229;r b&#229;de torra, l&#228;tta &#246;l och tyngre, s&#246;tare varianter. Gemensamt skiljer de sig dock fr&#229;n tripel genom att ha en doft- och smakbild med f&#228;rre komponenter och att de kan vara s&#246;ta, vilket tripel aldrig &#228;r.</NOTES>
  <PROFILE>Doften b&#246;r vara fruktigt estrig, d&#228;r estrarna kan dofta banan, &#228;pple, p&#228;ron, persika, tropisk frukt eller sm&#229;godis. Fenoler skall finnas p&#229; l&#229;ga till medelh&#246;ga niv&#229;er. En tydlig alkoholton kan f&#246;rekomma. Humledoft kan f&#246;rekomma p&#229; l&#229;ga niv&#229;er.

Ljust halmgul till koppar. K&#246;ldgrumling &#228;r till&#229;ten.

Tydliga men inte &#246;verv&#228;ldigande fruktiga estrar och fenoler. Humlesmak kan finnas p&#229; l&#229;ga niv&#229;er. Humlebeskan skall vara l&#229;g till medelh&#246;g. Mer eller mindre v&#228;rmande beroende p&#229; alkoholstyrka. En viss beska, s&#246;tma och spritighet fr&#229;n alkoholen kan f&#246;rekomma, s&#228;rskilt i starkare exemplar. Toner av l&#246;sningsmedel f&#229;r f&#246;rekomma p&#229; l&#229;ga niv&#229;er. Kan vara torr eller ha en viss rests&#246;tma.

Ofta medium kropp, men kan vara l&#228;ttare. H&#246;g kolsyra.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Delirium Tremens, Duvel, Kasteelbier Blonde, Brigand, Judas, Kwak, Bush Ambr&#233;e, St. Feuillien Blonde.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Brune</NAME>
  <STYLE_LETTER>E</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Belgisk och fransk ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>9</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.055</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.072</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.016</FG_MAX>
  <IBU_MIN>25</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>35</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>3.56</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>15.24</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>5.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>7.5</ABV_MAX>
  <NOTES>Brune (flaml&#228;ndska: Bruin) kan beskrivas som den lite s&#246;tare kloster&#246;lsvarianten av trappisternas dubbel. Kloster&#246;l blev en vanlig f&#246;reteelse efter andra v&#228;rldskriget. Anknytningen till ett kloster, ofta bara en licens att anv&#228;nda namnet,blev de profana bryggeriernas s&#228;tt att haka p&#229; det &#246;kande intresset f&#246;r trappist&#246;l. P&#229; m&#229;nga s&#228;tt &#228;r brune ett extremt v&#228;lbalanserat, eller tillr&#228;ttalagt, &#246;l. Sticker n&#229;gonting ut eller dominerar &#228;r det ingen bra brune.</NOTES>
  <PROFILE>Maltig med toner som kan dra &#229;t sirapss&#246;t choklad eller m&#246;rka sockerarter. Fenolisk kryddighet skall f&#246;rekomma i m&#229;ttliga m&#228;ngder och fruktestrar f&#229;r f&#246;rekomma p&#229; l&#229;ga niv&#229;er. Doften kan dra &#229;t torr choklad och ha l&#228;tt rostade toner. Varken alkohol eller l&#246;sningsmedel f&#229;r f&#246;rekomma. Humle kan finnas i doften men p&#229; l&#229;ga niv&#229;er.

Kopparf&#228;rgad till m&#246;rkt chokladbrun. K&#246;ldgrumling &#228;r till&#229;ten.

Maltigt mjuk. Kan dra &#229;t choklad eller m&#246;rk sirap. En brune f&#229;r varken vara tung och sockers&#246;t eller utpr&#228;glat torr, &#228;ven om den kan ha en l&#228;tt torr eftersmak. Smaken skall vara fruktig och karamellig, kan vara l&#228;tt kryddig/fenolisk och kan ha l&#229;ga niv&#229;er av smakhumle. L&#228;tt rostade toner f&#229;r f&#246;rekomma. Beskan skall vara l&#229;g. Diacetyl/sm&#246;rkola f&#229;r inte f&#246;rekomma.

L&#228;tt till medium. Medel till h&#246;g kolsyra.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Leffe Brune, Ciney Brune, Maredsous 6 Donker.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Dubbel</NAME>
  <STYLE_LETTER>F</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Belgisk och fransk ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>9</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.056</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.070</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.010</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.016</FG_MAX>
  <IBU_MIN>25</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>35</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>10.16</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>38.1</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>5.9</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>7.4</ABV_MAX>
  <NOTES>&#214;l som skulle kunna klassificeras som dubbel bryggdes redan p&#229; medeltiden, men den f&#246;rsta moderna dubbeln bryggdes av Westmalle 1856. Namnet dubbel b&#246;rjade anv&#228;ndas f&#246;rst efter andra v&#228;rldskriget n&#228;r trappist&#246;len b&#246;rjade n&#229; st&#246;rre publik. Traditionellt bryggs dubbel huvudsakligen med belgisk pilsnermalt och m&#246;rk sirap eller oraffinerat socker. Men det &#228;r fullt acceptabelt att ocks&#229; ha med m&#252;nchenermalt, m&#246;rk karamellmalt och andra specialmalter.</NOTES>
  <PROFILE>M&#229;ngfacetterad och sammansatt maltig doft som kan dra &#229;t choklad, kola och n&#246;tter. F&#229;r inte vara br&#228;nd. Fruktestrar och kryddiga fenoler b&#246;r f&#246;rekomma, men inte p&#229; h&#246;ga niv&#229;er. &#196;ven toner av h&#246;gre alkoholer f&#229;r f&#246;rekomma, men en dubbel f&#229;r inte dofta spritigt eller l&#246;sningsmedel. L&#229;ga niv&#229;er av humle f&#229;r f&#246;rekomma.

B&#228;rnstensf&#228;rgad till m&#246;rkbrun. Skall ha ett kraftigt, moussigt och stabilt skum. K&#246;ldgrumling &#228;r till&#229;ten.

En dubbel skall vara smakrik, komplex och maltdominerad, med en torr eftersmak. Malts&#246;tma som drar &#229;t nougat och choklad skall samspela med estrar, alkohol och fenoler, men med tonvikt p&#229; maltigheten. Kryddiga fenoler som kan dra &#229;t nejlika samt toner av mandel, russin och torkad frukt kan f&#246;rekomma men f&#229;r inte dominera. En &#229;terh&#229;llsam beska b&#246;r finnas. Viss humlesmak kan f&#246;rekomma. Varken diacetyl/sm&#246;rkola eller kryddor f&#229;r f&#246;rekomma.

Medelfyllig. H&#246;g kolsyra.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Westmalle dubbel, La Trappe dubbel, R&#246;d Chimay.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>M&#246;rk stark belgisk ale</NAME>
  <STYLE_LETTER>G</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Belgisk och fransk ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>9</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.068</OG_MIN>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN>1.010</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.018</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>35</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>15.24</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>38.1</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>7.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES>M&#246;rk stark belgisk ale omfattar b&#229;de fylliga &#246;l med viss rests&#246;tma och torrare och stramare, kryddiga varianter. &#214;let skall upplevas som ett harmoniskt och balanserat, men kan p&#229; samma g&#229;ng vara v&#228;ldigt m&#228;ktigt.</NOTES>
  <PROFILE>En p&#229;taglig malts&#246;tma skall finnas i doften, som kan vara karamellig eller torrare chokladig. M&#229;ttliga till p&#229;tagliga fruktestrar skall finnas och g&#228;rna f&#246;ra tankarna till s&#246;ta frukter som russin, plommon, k&#246;rsb&#228;r och fikon. Kryddiga fenoler kan f&#246;rekomma, men b&#246;r vara mer peppriga &#228;n utpr&#228;glat nejlikliknande. Kan ha en alkoholton, men skall inte dofta l&#246;sningsmedel.

Koppar till m&#246;rkbrun. Skall vara moussig med ett rej&#228;lt och stabilt skum. K&#246;ldgrumling &#228;r till&#229;ten.

Maltigt chokladig med liknande fruktestrar och fenoler som i doften. Skall vara v&#228;rmande till mycket v&#228;rmande, men b&#246;r inte upplevas som spritig. Trappistvarianterna &#228;r relativt torra, medan andra varianter kan vara s&#246;tare. Beska och humlesmak f&#229;r finnas, men skall inte vara framtr&#228;dande. H&#246;gre beska &#228;r till&#229;ten i varianter med h&#246;gre FG. Men ofta &#228;r det alkoholen snarare &#228;n beskan som balanserar malts&#246;tman.

Medium till fyllig. H&#246;g kolsyra, men skall inte vara stickig.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Westvleteren 12, Rochefort 10, Rochefort 8, Bl&#229; Chimay, Gulden Draak, Kasteelbier Brune, St. Bernardus Abt 12, Achel Brune.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Saison</NAME>
  <STYLE_LETTER>H</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Belgisk och fransk ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>9</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.044</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.056</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.002</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.008</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>35</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>2.54</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>17.78</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>5.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>6.8</ABV_MAX>
  <NOTES>Saison har sina r&#246;tter i vallonskt bondg&#229;rds&#246;l. &#214;ltypen har bevarats av sm&#229; belgiska bryggerier och bryggs idag i m&#229;nga l&#228;nder med mikrobryggerikultur. Historiskt skedde bryggningen i slutet av den kalla &#229;rstiden. &#214;let kryddades ibland med t ex koriander, ingef&#228;ra, stj&#228;rnanis eller citrusskal. F&#246;r att &#246;let skulle beh&#229;lla sin fr&#228;sch&#246;r till sk&#246;rdearbetet humlades det rej&#228;lt. Saison j&#228;ses ofta mycket varmt (&#246;ver 30 grader) med j&#228;st som ger mycket god utj&#228;sning. I kombination med ett ofta sulfatrikt vatten ger detta ett &#246;l med torr avslutning.</NOTES>
  <PROFILE>Frukt (t ex apelsin eller citron) och kryddighet skall dominera och kompletteras av en l&#228;tt maltighet. Kryddor f&#229;r f&#246;rekomma men skall inte dominera. Peppriga fenoler f&#229;r f&#246;rekomma. En l&#229;g till medium humlesmak och humlebeska kompletteras av en t&#246;rstsl&#228;ckande syrlighet. Ingen diacetyl/sm&#246;rkola.

Mycket ljust halmgul till brun. Kan variera fr&#229;n disig till kristallklar. K&#246;ldgrumling &#228;r till&#229;ten. Fast, l&#229;ngvarig skumkrona.

Frukt (t ex apelsin eller citron) och kryddighet skall dominera och kompletteras av en l&#228;tt maltighet. Kryddor f&#229;r f&#246;rekomma men skall inte dominera. Kryddighet kan ocks&#229; komma fr&#229;n peppriga fenoler. Humlesmaken &#228;r l&#229;g till medium. Beskan skall vara tydlig utan att dominera. Uppfriskande syrlighet. Ingen diacetyl/sm&#246;rkola.

L&#228;tt kropp och h&#246;g kolsyra. Torr avslutning.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Saison Dupont Vieille Provision, Saison Regal, Saison Voisin, Lefebvre Saison 1900, Slottsk&#228;llans Saison.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Bi&#232;re de garde</NAME>
  <STYLE_LETTER>I</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Belgisk och fransk ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>9</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.060</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.080</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.016</FG_MAX>
  <IBU_MIN>25</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>30</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>8.13</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>25.4</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>5.8</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>8.5</ABV_MAX>
  <NOTES>Bi&#232;re de garde betyder &#246;l som har h&#229;llits lagrad och &#228;r den franska versionen av bondg&#229;rds&#246;l. Till skillnad fr&#229;n belgisk saison ligger betoningen h&#228;r p&#229; maltighet och alkohol ist&#228;llet f&#246;r humle och syrlighet. Bryggningen skedde vanligen i slutet av den kalla &#229;rstiden. F&#246;r att &#246;let skulle h&#229;lla sig till sk&#246;rdearbetet bryggdes det extra starkt. Ofta anv&#228;ndes r&#229;frukt. I den franska traditionen varmj&#228;ses inte &#246;let. Man anv&#228;nder lager- eller alej&#228;st som lyfter fram maltigheten. Beroende p&#229; hantering kan kommersiella exemplar f&#229; k&#228;llartoner som inte &#228;r efterstr&#228;vansv&#228;rda. Tre f&#228;rgvariationer finns: blonde (halmgul), ambr&#233;e (b&#228;rnsten) och brune (brun). En bi&#232;re de garde skall vara mjuk och kan p&#229;minna om ett lager&#246;l.</NOTES>
  <PROFILE>Framtr&#228;dande malts&#246;tma. M&#246;rkare exemplar har en kraftigare maltkarakt&#228;r som kan vara l&#228;tt till medium rostad. Viss karamellisering &#228;r acceptabel. L&#229;g till medium niv&#229; av fruktestrar och liten eller ingen humlearom. Ljusare varianter &#228;r ofta humligare &#228;n m&#246;rka. Inga fenoler.

Varierar fr&#229;n ljust halmgul till m&#246;rk r&#246;dbrun. Viss disighet och k&#246;ldgrumling kan f&#246;rekomma. Fast skumkrona.

Medium till h&#246;g maltsmak med en milt rostad, kola- eller karamells&#246;tma. Maltsmakerna tenderar att &#246;ka med m&#246;rkare f&#228;rg. L&#229;ga till medium estrar. L&#229;g till medium beska ger smakbidrag men maltigheten &#246;verv&#228;ger. L&#229;g eller ingen humlesmak men ljusare versioner kan ha svagt &#246;rtig eller kryddig smak. Avslutningen &#228;r torr. Alkohol kan bidra med ytterligare k&#228;nsla av torrhet i avslutningen men &#246;let skall inte upplevas som spritigt. Inga fenoler. Ingen diacetyl/sm&#246;rkola.

L&#228;tt till medium kropp. Medium till h&#246;g kolsyra.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Jenlain (ambr&#233;e), Jenlain Bi&#232;re de Printemps (blonde), Saint Sylvestre 3 Monts (blonde), Castelain (blonde), Ch&#8217;Ti (brune), Ch&#8217;Ti (blonde), La Choulette (ambr&#233;e), Grain d&#8217;Orge (ambr&#233;e).</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Supersaison</NAME>
  <STYLE_LETTER>J</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Belgisk och fransk ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>9</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN>1.057</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.080</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.004</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.010</FG_MAX>
  <IBU_MIN>25</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>45</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>3.56</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>17.78</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>6.9</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>10.0</ABV_MAX>
  <NOTES>Supersaison &#228;r en modern variant av den traditionella saisonen. Saisonens nya popularitet har gjort att m&#229;nga sm&#229;bryggerier har b&#246;rjat tillverka starkare, kryddigare och fylligare varianter. Supersaison j&#228;ses ofta mycket varmt (&#246;ver 30 grader) med j&#228;st som har mycket goda utj&#228;sningsegenskaper. I kombination med sulfatrikt vatten ger detta ett &#246;l med torr avslutning.</NOTES>
  <PROFILE>Skall ha tydliga fruktestrar, ofta apelsin eller tropisk frukt. Ofta tydligt blommig eller &#246;rtig och ibland parfymerad karakt&#228;r. Tydlig fenolkarakt&#228;r av peppar, koriander eller bubbelgum snarare &#228;n nejlika b&#246;r finnas, antingen fr&#229;n kryddor eller fr&#229;n j&#228;stfenoler. L&#229;g till medium humlekarakt&#228;r. Kan ha en l&#229;g till medium alkoholdoft. En l&#229;g syrlighet kan f&#246;rekomma men b&#246;r inte dominera. L&#228;tt maltighet. Ingen diacetyl/sm&#246;rkola.

Ljust halmgul till brun. Kan variera fr&#229;n disig till kristallklar. Fast, l&#229;ngvarig skumkrona. K&#246;ldgrumling &#228;r till&#229;ten.

En estrig fruktighet som b&#246;r dra &#229;t citrus eller tropisk frukt och kryddiga fenoler skall dominera, men eventuellt tillsatta kryddor f&#229;r inte ta &#246;verhanden. Fruktigheten skall kompletteras av en l&#228;tt maltighet. Humlesmaken skall vara l&#229;g till medium. Beskan skall vara tydlig utan att dominera. En t&#246;rstsl&#228;ckande syrlighet b&#246;r f&#246;rekomma. Ingen diacetyl/sm&#246;rkola. Alkoholtoner f&#229;r f&#246;rekomma men b&#246;r vara v&#228;rmande snarare &#228;n spritiga. Torr avslutning.

L&#228;tt till medium kropp och h&#246;g kolsyra.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Avec Les Bons Voeux, Saison d&#8217;Erpe-Mere, Fant&#244;me Saison, Fant&#244;me Saison d&#8217;Erez&#233;e.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Belgiskt och franskt special&#246;l</NAME>
  <STYLE_LETTER>K</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Belgisk och fransk ale</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>9</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Ale</TYPE>
  <OG_MIN/>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN/>
  <FG_MAX/>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>0</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN/>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES>I den belgiska traditionen ryms m&#229;nga udda&#13;
och utsv&#228;vande egenarter. Vissa &#228;r traditionella men ovanliga. Andra &#228;r anpassade inl&#229;n fr&#229;n andra &#246;lkulturer. En tredje kategori &#228;r &#246;l j&#228;sta med ovanliga j&#228;ststammar, t ex Brettanomyces. &#13;
&#196;ven andra belgiska och franska ales som inte skall l&#228;mnas in i klassen modifierade &#246;l r&#228;knas in bland belgiskt och franskt special&#246;l.&#13;
Ange i bryggprotokollet om &#246;let &#228;r en klon av en kommersiell f&#246;rlaga. Ge g&#228;rna referenser till &#246;llitteraturen.</NOTES>
  <PROFILE>





</PROFILE>
  <EXAMPLES>F&#246;ljande, icke fullst&#228;ndiga, lista ger exempel p&#229; belgiskt och franskt special&#246;l:&#13;
&#13;
&#8226; Enkel, svagt trappist, eller kloster&#246;l.&#13;
La Trappe Enkel.&#13;
&#13;
&#8226; Stark ale med stor kropp och kryddor.&#13;
La Chouffe, Montagnarde.&#13;
&#13;
&#8226; Belgisk scottish strong ale.&#13;
MacChouffe.&#13;
&#13;
&#8226; Belgisk IPA.&#13;
XX Bitter, La Chouffe Houblon.&#13;
&#13;
&#8226; Belgisk porter/stout:&#13;
Hercule Stout.&#13;
&#13;
&#8226; Belgisk imperial stout.&#13;
Struise Black Albert, Alvinne Imperial Stout&#13;
&#13;
&#214;l j&#228;st enligt champagnemetoden.&#13;
Deus Brut de Flandres.&#13;
&#13;
&#8226; &#214;l j&#228;st med blandade j&#228;stkulturer.&#13;
Orval.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Lambik</NAME>
  <STYLE_LETTER>A</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Syrliga &#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>10</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE></TYPE>
  <OG_MIN>1.040</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.056</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.000</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.008</FG_MAX>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>4.06</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>12.7</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>6.5</ABV_MAX>
  <NOTES>Traditionell lambik (franska: lambic) &#228;r ett spontanj&#228;st &#246;l bryggt som bryggs p&#229; kornmalt och 30&#8211;40 % om&#228;ltat vete. &#214;let j&#228;ses i ett eller flera &#229;r. Hembryggare efterliknar ofta spontanj&#228;sning&#13;
genom att tills&#228;tta flera j&#228;st- och bakteriestammar, normalt en kombination av saccharomyces- och brettanomycesj&#228;st samt mj&#246;lksyrabakterier. Dessutom anv&#228;nds humle som oxiderats under en l&#228;ngre tid och tappat sin bitterhet men fortfarande har kvar sina antiseptiska&#13;
egenskaper. Resultatet blir ett syrligt, torrt och komplext &#246;l.</NOTES>
  <PROFILE>Friskt syrlig med toner av stall och kompost. Kan ha inslag av grapefrukt, rabarber, moget &#228;pple, tr&#228;, jord eller getost. Blir med lagring vin&#246;s och moget fruktig. B&#246;r inte upplevas som stickigt sur. Ingen doft av f&#228;rsk humle. Ingen diacetyl/sm&#246;rkola.

Halmgul till b&#228;rnstensf&#228;rgad,&#13;
ofta disig.

Ung lambik &#228;r torr och syrlig med toner&#13;
av &#228;ppelcider, grapefrukt eller rabarber. Oxiderad humle ger obetydlig konventionell humlebeska men tr&#228;iga toner som i kombination&#13;
med syran kan upplevas som beska. Stalltoner&#13;
h&#246;r till smakbilden. Blir med lagring vin&#246;s&#13;
och moget fruktig. &#196;ttiksyra f&#229;r finnas p&#229; f&#246;rnimbara niv&#229;er men en lambik b&#246;r inte upplevas&#13;
som vin&#228;geraktigt h&#229;rd sur.

Syrlig och torr. Mycket l&#229;g till medium&#13;
kolsyra.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Cantillon Grand Cru Bruocsella.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Gueze</NAME>
  <STYLE_LETTER>B</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Syrliga &#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>10</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE></TYPE>
  <OG_MIN>1.040</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.062</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.000</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.008</FG_MAX>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>4.06</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>15.24</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>8.0</ABV_MAX>
  <NOTES>Traditionell geuze (franska: gueuze) &#228;r en blandning av ett- och fler&#229;riga lambik som f&#229;r efterj&#228;sa p&#229; flaska. Med sin stora kolyra och sitt moussiga vita skum kallas geuze ibland f&#246;r &#246;lets champagne.</NOTES>
  <PROFILE>Friskt syrlig med toner av stall och kompost. Kan ha inslag av grapefrukt, rabarber, moget &#228;pple, tr&#228;, jord eller getost. Blir med lagring vin&#246;s och moget fruktig. B&#246;r inte upplevas som stickigt sur. Ingen doft av f&#228;rsk humle. Ingen diacetyl/sm&#246;rkola.

Halmgul till b&#228;rnstensf&#228;rgad, ofta disig. Kraftigt, vitt, moussigt skum.

Ung geuze &#228;r torr och syrlig med toner av &#228;ppelcider, grapefrukt eller rabarber. Oxiderad humle ger obetydlig konventionell humlebeska men tr&#228;iga toner som i kombination med syran kan upplevas som beska. Stalltoner skall h&#246;ra till smakbilden. Blir med lagring vin&#246;s och moget fruktig. &#196;ttiksyra f&#229;r finnas p&#229; f&#246;rnimbara niv&#229;er men en geuze b&#246;r inte upplevas som vin&#228;geraktigt sur.

Syrlig och torr. Kraftig kolsyra.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Cantillon Gueuze, Oud Beersel Oude Geuze, Boon Oude Geuze, Boon Oude Geuze Mariage Parfait.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Fruktlambik</NAME>
  <STYLE_LETTER>C</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Syrliga &#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>10</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE></TYPE>
  <OG_MIN>1.040</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.060</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.000</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.008</FG_MAX>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>4.06</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>17.78</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>7.0</ABV_MAX>
  <NOTES>Tradionell fruktlambik erh&#229;lls genom att l&#229;ta lambik j&#228;sa en andra g&#229;ng med tillsats av frukt eller b&#228;r. Vanligast &#228;r surk&#246;rsb&#228;r (kriek) eller hallon (frambozen), men andra frukter eller b&#228;r f&#246;rekommer. Fruktdoseringen varierar mellan 150 g/l och 350 g/l beroende p&#229; hur koncentrerad frukten &#228;r i smaken. Vid inl&#228;mning i denna klass skall bryggaren ange vilken frukt som anv&#228;nts. Denna definition beskriver den klassiska syrligare &#246;ltypen. Moderna, s&#246;tade varianter skall i st&#228;llet l&#228;mnas in i underklassen &#214;vriga klassiska syrliga &#246;l.</NOTES>
  <PROFILE>Frukten skall k&#228;nnas tydligt. I &#246;vrigt friskt syrlig med toner av stall och kompost. Kan ha inslag av tr&#228;, jord eller getost. &#196;ldre exemplar &#228;r ofta mindre tydliga i sin fruktkarakt&#228;r. B&#246;r inte upplevas som stickigt sur. Ingen doft av f&#228;rsk humle. Ingen diacetyl/sm&#246;rkola.

F&#228;rgen kommer i allm&#228;nhet fr&#229;n frukten, men svagt f&#228;rgad frukt har mindre p&#229;verkan p&#229; utseendet. &#196;ldre exemplar kan bli brunaktiga eller blekna. Kraftigt skum.

Frukten skall k&#228;nnas tydligt och harmonisera med syror, tr&#228;-, och stalltoner. I &#228;ldre exemplar blir fruktsmaken mindre tydlig. &#196;ttiksyra f&#229;r finnas p&#229; f&#246;rnimbara niv&#229;er, men en fruktlambik b&#246;r inte upplevas som vin&#228;geraktigt sur.

Syrlig och torr. Kraftig kolsyra.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Cantillon Kriek, Cantillon Lamvinus (Merlot-druva), Cantillon Vigneronne (Muscat-druva), Lindemans Cuv&#233; Ren&#233; Kriek, Boon Oude Kriek, Boon Framboise Mariage Parfait, De Cam Oude Kriek, Drie Fonteinen Kriek, Girardin Kriek, Hansen Oude Kriek, Oud Beersel Kriek, Mort Subite Kriek.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Oud bruin</NAME>
  <STYLE_LETTER>D</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Syrliga &#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>10</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE></TYPE>
  <OG_MIN>1.040</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.074</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.007</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.016</FG_MAX>
  <IBU_MIN>15</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>25</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>12.7</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>27.94</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.0</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>8.0</ABV_MAX>
  <NOTES>Oud bruin j&#228;ses med en kombination av &#246;verj&#228;st och syrabildande bakterier. I vissa fall tills&#228;tts syrakulturen avsiktligt, i andra fall kommer den av flera &#229;rs lagring i gamla ekfat. Ibland kan Brettanomyces-j&#228;st bidra med stalltoner. F&#246;r att balansera syran tills&#228;tter man ibland of&#246;rj&#228;sbara sockerarter. Detta kan &#228;ven bidra till en st&#246;rre kropp.</NOTES>
  <PROFILE>Domineras av malt och fruktestrar. Malten kan ge toner av karamell, m&#246;rk sirap eller choklad. Fruktestrarna p&#229;minner ofta om russin, plommon, fikon, dadlar eller svarta vinb&#228;r. Kan vara l&#228;tt fenoliskt kryddig. Ekfatslagring kan ge vaniljtoner. Sherrytoner f&#246;rekommer ofta i lagrade exemplar. Syrliga toner skall finnas men b&#246;r ej upplevas som vin&#228;geraktigt. Ingen humlearom. Diacetyl/sm&#246;rkola kan f&#246;rekomma p&#229; l&#229;ga niv&#229;er.

N&#246;tbrun till m&#246;rkt r&#246;dbrun.

Domineras av malt och fruktighet. Frukttonerna p&#229;minner ofta om plommon, r&#246;da vinb&#228;r, russin, fikon, dadlar, svarta k&#246;rsb&#228;r eller katrinplommon. Maltkarakt&#228;ren p&#229;minner ofta om karamell, toffee, m&#246;rk sirap och choklad. Skall ha en m&#228;rkbar syrlighet som inte f&#229;r vara p&#229;tagligt &#228;ttiks- eller vin&#228;gersyrlig. Syrligheten tillsammans med sherryaktiga lagringstoner ger ofta en s&#246;t-syrlighet i &#246;let. En viss humlebeska &#228;r till&#229;ten, dock skall ingen smak- eller aromhumle finnas. Kan ha en friskt syrlig torr eftersmak som inte f&#229;r bli astringent.

Medium kropp. L&#229;g till medium kolsyra.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Rodenbach Klassiek, Rodenbach Grand Cru, Bios Vlaamse Bourgogne, Liefmans Goudenband.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Berliner weisse</NAME>
  <STYLE_LETTER>E</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Syrliga &#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>10</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE></TYPE>
  <OG_MIN>1.028</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.032</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.003</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.006</FG_MAX>
  <IBU_MIN>3</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>8</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>2.54</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>5.08</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>2.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>3.8</ABV_MAX>
  <NOTES>En l&#228;tt och uppfriskande specialitet fr&#229;n Berlin. Serveras ofta med tillsats av s&#246;t fruktsirap (mit Schuss), eller blandas med pilsner f&#246;r balansera den tydliga syran. Bryggs ofta med 50% vetemalt och lika mycket pilsnermalt. J&#228;ses med en kombination av &#246;verj&#228;st och mj&#246;lksyrabakterier. Napoleons trupper kallade denna &#246;l f&#246;r &#8221;Champagnen fr&#229;n norr&#8221;, p&#229; grund av dess livliga och eleganta karakt&#228;r.</NOTES>
  <PROFILE>Tydlig mj&#246;lksyradoft. Kan ha fruktiga eller blommiga toner som v&#228;xer med lagring. En l&#228;tt nyans av stalltoner fr&#229;n brettanomyces finns i vissa exemplar. Ingen humle, diacetyl/sm&#246;rkola eller DMS.

Mycket ljust halmgul. Allt fr&#229;n klar till l&#228;tt disig. D&#229;lig skumstabilitet p&#229; grund av den h&#246;ga syran, l&#229;ga proteinhalten och avsaknad av humle. Skall vara champagnelikt mousserande.

Mj&#246;lksyra dominerar. Ofta f&#246;rekommer en br&#246;dig vetesmak. Humlebeskan skall vara mycket l&#229;g. L&#228;tta stalltoner fr&#229;n Brettanomyces kan f&#246;rekomma. Varken humlesmak, diacetyl/sm&#246;rkola eller DMS.

L&#228;tt kropp. Mycket torr i eftersmaken. Mycket h&#246;g kolsyrehalt.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Berliner Kindl 2,5%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>&#214;vriga klassiska syrliga &#246;l</NAME>
  <STYLE_LETTER>F</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Syrliga &#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>10</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE></TYPE>
  <OG_MIN/>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN/>
  <FG_MAX/>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>0</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN/>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES>H&#228;r l&#228;mnas syrligt &#246;l in som saknar definition ovan. S&#229;v&#228;l klassiska &#246;ltyper som experimentbrygder kan f&#246;rekomma. P&#229; grund av den stora variationen ges ingen typdefinition. Bryggaren skall tydligt ange vilken typ som avses, g&#228;rna bifoga en beskrivning av &#246;ltypen fr&#229;n &#246;llitteraturen och om m&#246;jligt ge kommersiella exempel.</NOTES>
  <PROFILE>





</PROFILE>
  <EXAMPLES>F&#246;ljande icke fullst&#228;ndiga lista ger exempel p&#229; &#246;vrigt klassiskt syrligt &#246;l: &#8226; Humlat spontanj&#228;st &#246;l. Cantillon Iris.&#13;
&#8226; Faro &#8211; lambik som s&#246;tats med m&#246;rkt socker inf&#246;r servering.&#13;
&#8226; S&#246;tad fruktlambik.Lindemans kriek.&#13;
&#8226; Oud bruin vrucht &#8211; oud bruin efterj&#228;st med frukt som k&#246;rsb&#228;r eller hallon.&#13;
&#8226; Syrlig engelsk stock ale.Prize Old Ale.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Frukt, b&#228;r och gr&#246;nsaks&#246;l</NAME>
  <STYLE_LETTER>A</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>11</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN/>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN/>
  <FG_MAX/>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>0</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN/>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES>Ett &#246;l d&#228;r man tillsatt frukt, b&#228;r eller gr&#246;nsaker i kok, prim&#228;r eller sekund&#228;rj&#228;sningen, som ger en tydlig men balanserad frukt eller gr&#246;nsakskarakt&#228;r. Dessa &#246;l skall inte domineras av humle.</NOTES>
  <PROFILE>





</PROFILE>
  <EXAMPLES/>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Krydd&#246;l</NAME>
  <STYLE_LETTER>B</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>11</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN/>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN/>
  <FG_MAX/>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>0</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN/>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES>Ett &#246;l d&#228;r man anv&#228;nder kryddor och/eller &#246;rter ist&#228;llet f&#246;r humle, f&#246;r att f&#229; en tydlig, men balanserad, kryddig/&#246;rtig karakt&#228;r p&#229; &#246;let. Kryddningen f&#229;r inte dominera &#246;ver &#246;lkarakt&#228;ren. Om humle anv&#228;nds tillsammans med &#246;vriga kryddor skall inte humlen f&#229; dominera.</NOTES>
  <PROFILE>





</PROFILE>
  <EXAMPLES/>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Modifierade &#246;l</NAME>
  <STYLE_LETTER>C</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>11</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN/>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN/>
  <FG_MAX/>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>0</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN/>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES>I denna underklass placeras &#246;l som &#228;r sv&#229;rplacerade p&#229; grund av exempelvis blandning av kryddor och frukt samt klassisk &#246;ltyp utanf&#246;r gr&#228;nserna. Det kan ocks&#229; vara rena experimentbrygder. &#214;l som kan placeras i en underkaterogi skall inplaceras d&#228;r. Specificera p&#229; bryggprotokollet vilken &#246;ltyp som avses samt information om hur &#246;let &#228;r modifierat. L&#228;mna g&#228;rna referens om s&#229;dan finns.&#13;
Udda extraktgivare som t ex melass, kandisocker, muscovadosocker, majs och ris betraktas normalt inte som modifiering. Om man inte anv&#228;nt s&#229; pass mycket av sin extraktgivare att den tydligt f&#246;r&#228;ndrat karakt&#228;ren av den &#246;ltyp man bryggt. I s&#229; fall b&#246;r man absolut &#246;verv&#228;ga att l&#228;mna in sin &#246;l i klass 11C &#8211; Modifierade &#246;l. Tr&#228;influerade &#246;l l&#228;mnas in i egen klass, se nedan.</NOTES>
  <PROFILE>





</PROFILE>
  <EXAMPLES/>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Porter/Stout special</NAME>
  <STYLE_LETTER>D</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>11</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN>1.035</OG_MIN>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN>1.008</FG_MIN>
  <FG_MAX/>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>30.48</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>3.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES>Det finns en l&#229;ng tradition med olika tillsatser i porter, t ex melass, lakrits och choklad. Denna klass omfattar alla dem d&#228;r tillsatserna framtr&#228;der m&#228;rkbart, t ex honey stout, chocolate stout/porter och oyster stout. &#196;ven mer experimentella porter med tillsatser av kaffe, olika b&#228;r eller 1700-tals varianter med r&#246;kmalt osv finns h&#228;r. Porter/Stout special kan baseras p&#229; vilken som helst av &#246;vriga porter och stout i klass 7.</NOTES>
  <PROFILE>





</PROFILE>
  <EXAMPLES>St. Peter&#8217;s Honey Porter &#8211; 4,5%, Young&#8217;s Double Chocolate Stout &#8211; 5,2 %, Marston Oyster stout</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>R&#246;k&#246;l, typ Bamberg</NAME>
  <STYLE_LETTER>E</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>11</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN>1.048</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.056</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.012</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.016</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>30</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>10.16</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>38.1</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>4.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>5.5</ABV_MAX>
  <NOTES>R&#246;k&#246;l skall ha en tydligt, men balanserad, r&#246;kig karakt&#228;r i smak och doft. En klassisk tysk r&#246;k&#246;l &#228;r brygd som ett lager&#246;l.</NOTES>
  <PROFILE>Doften skall vara tydligt r&#246;kig men &#228;nd&#229; i balans med lager&#246;let. Maltdoften har ofta en l&#228;tt kn&#228;ckigt rostad karakt&#228;r. Ett litet inslag av humle &#228;r okej. Ingen fruktestrighet eller diacetyl f&#229;r m&#228;rkas.

B&#228;rnstensf&#228;rgad till m&#246;rkt r&#246;dbrun.

Tydligt r&#246;kig smak i balans med lager&#246;let. Maltsmaken &#228;r ofta l&#228;tt kn&#228;ckig med rostade inslag och balanseras av en medelstor beska. H&#246;gkvalitetshumle ger en liten men m&#228;rkbar smak. Inga fruktestrar, diacetyl/sm&#246;rkola eller k&#246;ldgrumling till&#229;tet.

Medium.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Aecht Schlenkerla Rauchbier 5,1% IBU 30. Brauerei Spezial Lager 4,7%.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>R&#246;kbock</NAME>
  <STYLE_LETTER>F</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>11</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN>1.066</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.085</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.016</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.030</FG_MAX>
  <IBU_MIN>20</IBU_MIN>
  <IBU_MAX>45</IBU_MAX>
  <COLOR_MIN>5.59</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>38.1</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>6.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX>9.0</ABV_MAX>
  <NOTES>R&#246;kbock skall ha en tydligt, men balanserad, r&#246;kig karakt&#228;r i smak och doft. En klassisk r&#246;kbock &#228;r brygd som ett lager&#246;l.</NOTES>
  <PROFILE>Doften skall vara tydligt r&#246;kig men &#228;nd&#229; i balans med lager&#246;let. Ett litet inslag av humle &#228;r okej. Maltdoften b&#246;r st&#229; i relation till f&#228;rgen. M&#246;rka dubbelbockf&#228;rgade &#246;l f&#229;r ha ett visst inslag av fruktestrighet. Vin&#246;sa toner med inslag av torkad frukt &#228;r vanligt. Diacetyl f&#229;r m&#228;rkas.

Tydligt r&#246;kig smak i balans med lager&#246;let. Maltsmaken b&#246;r st&#229; i relation till f&#228;rgen. M&#246;rka dubbelbockf&#228;rgade &#246;l f&#229;r ha ett visst inslag av fruktestrighet och choklad. Vin&#246;sa toner med inslag av torkad frukt &#228;r vanligt. Diacetyl f&#229;r inte m&#228;rkas. H&#246;gkvalitetshumle ger en liten men m&#228;rkbar smak. K&#246;ldgrumling &#228;r inte till&#229;tet.

Gyllengul till m&#246;rkt r&#246;dbrun.

Stor.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Aecht Schlenkerla Urbock 6,5% IBU 40.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>&#214;vrig r&#246;k&#246;l</NAME>
  <STYLE_LETTER>G</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>11</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN/>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN/>
  <FG_MAX/>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>0</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN/>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES>R&#246;k&#246;l som i f&#246;rh&#229;llande till bas&#246;let har en tydligt r&#246;kig karakt&#228;r men fortfarande &#228;r i balans med bas&#246;let. Med &#246;vriga r&#246;k&#246;l avses &#246;l som inte &#228;r lager&#246;l eller lager&#246;l som &#228;r f&#246;r starka f&#246;r att l&#228;mnas in i r&#246;kbocksklassen.</NOTES>
  <PROFILE>I balans med bas&#246;let. &#214;vriga karakteristika ska vara i enlighet med bas&#246;let.

Varierande.

Tydligt r&#246;kig smak i balans med bas&#246;let. &#214;vriga karakteristika ska vara i enlighet med bas&#246;let.

Varierande.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Alaskan smoked porter OG: 1 068, 6,5%, IBU: 45.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Tr&#228;- och fatlagrade &#246;l</NAME>
  <STYLE_LETTER>H</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>11</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN>1.020</OG_MIN>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN>1.000</FG_MIN>
  <FG_MAX/>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>0</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN>2.5</ABV_MIN>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES>&#214;l vars karakt&#228;r modifierats genom lagring p&#229; fat av ek eller annat tr&#228;slag, eller som lagrats med tillsats av tr&#228;sp&#229;n. Ange &#246;ltyp samt hur tr&#228;lagringen g&#229;tt till (t ex rostade eksp&#229;n, stavar av kastanjetr&#228; eller sherryfat).</NOTES>
  <PROFILE>Doft av grund&#246;let och en l&#229;g till medelstark doft av det tr&#228;slag som anv&#228;nts. Sherrylika oxidationstoner kan f&#246;rekomma, men doften skall inte vara pappig. Syrliga toner i bakgrunden kan f&#246;rekomma.

B&#246;r spegla grund&#246;let men kan vara m&#246;rkare &#228;n, s&#228;rskilt om rostat tr&#228; anv&#228;nts.

Smak av grund&#246;let kompletterat med tr&#228;. Tr&#228;et kan bidra med vanilj (fr&#229;n vanillin i tr&#228;et), karamelliserat socker, sm&#246;rkola, n&#246;tter eller br&#228;nd mandel (fr&#229;n rostat tr&#228;), eller arom av spritdryck eller starkvin som tidigare lagrats med tr&#228;et. Smak&#228;mnena fr&#229;n tr&#228;et skall inte &#246;vertrumfa utan harmonisera med grund&#246;lets. En l&#228;tt syra kan finnas i bakgrunden.

B&#246;r spegla grund&#246;let. En liten astringens fr&#229;n tanniner ur tr&#228;et kan f&#246;rekomma.</PROFILE>
  <EXAMPLES>Bush Prestige, Petrus Aged Ale, Innis &amp; Gunn Oak Aged Beer, Innis &amp; Gunn Rum Cask, Innis &amp; Gunn Island Cask, Yeti oak aged imperial stout, Avery Samael oak aged ale, Bells Oak Aged Java Stout, Cuve de Tomme Lost Abbey.</EXAMPLES>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Gotlandsdricke [Haimbryggt]</NAME>
  <STYLE_LETTER>I</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>11</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN/>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN/>
  <FG_MAX/>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>0</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN/>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES>Traditionell dricke skall inneh&#229;lla gotl&#228;ndsk r&#246;kmalt (r&#246;kt p&#229; alved), ene och socker. Fr&#229;n b&#246;rjan var dricken spontanj&#228;st, men idag &#228;r det vanligast att bakj&#228;st anv&#228;nds. Ene kokas &#228;ven ibland i lakvattnet innan lakning sker. Ene anv&#228;nds ocks&#229; som filter under lakningen. Styrkan, f&#228;rgen, r&#246;kigheten och s&#246;tman p&#229; dricken kan variera fr&#229;n g&#229;rd till g&#229;rd. De r&#246;kigaste varianterna &#229;terfinns p&#229; s&#246;dra Gotland. En god dricke skall balansera r&#246;kigheten, enesmaken och s&#246;tman. Humlegivorna &#228;r mycket l&#229;ga. Som riktlinje kan s&#228;gas att dom flesta dricker brukar ligga runt 6-7 vol% alkohol och att IBU ligger p&#229; knappt 1/3 av OG. Variationerna &#228;r dock stora, vilket &#228;r orsaken till att detaljerade v&#228;rden p&#229; OG, FG, IBU och f&#228;rg har utel&#228;mnats.</NOTES>
  <PROFILE>





</PROFILE>
  <EXAMPLES/>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>Svagdricka</NAME>
  <STYLE_LETTER>J</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>11</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN>1.020</OG_MIN>
  <OG_MAX>1.030</OG_MAX>
  <FG_MIN>1.010</FG_MIN>
  <FG_MAX>1.016</FG_MAX>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>35.56</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>50.8</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN/>
  <ABV_MAX>2.2</ABV_MAX>
  <NOTES>M&#246;rkt r&#246;dbrun till brunsvart s&#246;taktig och maltdominerad dryck. Ganska l&#229;g halt av kolsyra. M&#229;ttlig beska, ingen eller l&#229;g humledoft och smak.</NOTES>
  <PROFILE>





</PROFILE>
  <EXAMPLES/>
 </STYLE>
 <STYLE>
  <STYLE_GUIDE>SHBF 2012</STYLE_GUIDE>
  <NAME>&#214;vriga, &#246;vriga klassiska &#246;ltyper</NAME>
  <STYLE_LETTER>K</STYLE_LETTER>
  <CATEGORY>Special&#246;l</CATEGORY>
  <CATEGORY_NUMBER>11</CATEGORY_NUMBER>
  <TYPE>Mixed</TYPE>
  <OG_MIN/>
  <OG_MAX/>
  <FG_MIN/>
  <FG_MAX/>
  <IBU_MIN/>
  <IBU_MAX/>
  <COLOR_MIN>0</COLOR_MIN>
  <COLOR_MAX>0</COLOR_MAX>
  <ABV_MIN/>
  <ABV_MAX/>
  <NOTES/>
  <PROFILE>





</PROFILE>
  <EXAMPLES/>
 </STYLE>
</STYLES>

