6. Veteテカl

Vete テ、r det sテ、desslag som nテ、st efter korn テ、r vanligast i テカl. Veteテカl テ、r テカl dテ、r extraktgivaren bestテ・r av stora delar vete, antingen som vetemalt eller som rテ・frukt. Andelen vete kan variera mellan olika テカltyper, men typiskt kommer minst halva extraktet frテ・n vete. Vanliga exempel pテ・ veteテカl テ、r sydtyska veteテカl och belgiska wit.

Bayern i sテカdra Tyskland テ、r den region dテ、r veteテカl relativt sett har stテカrst betydelse. Sydtysk veteテカl av den typ som finns idag utvecklades i omrテ・det mellan Donau och Alperna under 1800-talets senare del. Frテ・n bテカrjan var de flesta av dessa veteテカl ljusbruna i fテ、rgen. Denna variant betraktas fortfarande som klassisk av Bayerns traditionella veteテカlsbryggare och テ、r den som heter klassisk veteテカl av sydtysk typ i dessa definitioner.

Under 1900-talet har detta klassiska bayerska veteテカl polariserats i en ljusare och en mテカrkare variant. Idag テ、r de ljusa veteテカlen vanligast inom den sydtyska veteテカlskategorin.

Fテカrutom de bayerska veteテカlen bryggs traditionellt veteテカl i Belgien och kallas dテ・ witbier.

Gemensamt fテカr alla veteテカlstyperna テ、r att de jテ、ses med jテ、st som ger upphov till nテ・gon nivテ・ av kryddfenoler i doften, samt att vetemalten ger en lテ、tt munkテ、nsla som tillsammans med hテカg kolsyrehalt ger ett テカl som upplevs som moussigt.

 

A. Ljus veteテカl av sydtysk typ

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
Fテ、rg (°EBC)
1.046 – 1.052
1.008 – 1.013
4.9 – 5.6
10 – 15
8 – 14

Efterjテ、sning pテ・ flaska och det hテカga proteininnehテ・llet frテ・n vete ger ett disigt テカl. テ僕et skall typiskt serveras med all jテ、st i glaset. Det finns テ、ven en filtrerad variant som kallas Kristall. Om jテ、st finns kvar fテ・r テカlet jテ、stkテ、raktテ、r och ett fylligare intryck.

テ僕et bryggs vanligen med minst hテ、lften mテ、ltat vete och med smテ・ humlegivor. Dessa テカl テ、r till sin fテカrdel fテ、rska.

Kortfattad karaktテ、rsbeskrivning:

 

Karaktテ、r av skumbanan och kryddnejlika dominerar テ・terhテ・llen maltsmak med hテカg kolsyra och lテ・g beska.

Fテ、rg/Utseende:

 

Halmgul till gyllengul. I regel disig men fテ・r vara blank.

Bouquet/Arom:

 

Skumbanandoft frテ・n estrar och kryddnejlikedoft frテ・n fenoler ska fテカrekomma pテ・ medium till hテカg nivテ・. Det fenoliska kan テ、ven upplevas som muskot. Drag av plテ・t, kokt skinka eller rテカkighet fテ・r fテカrekomma men テ、r ej テカnskvテ、rt.

Maltarom fテ・r fテカrekomma pテ・ lテ・g nivテ・. Ingen humlearom fテ・r fテカrekomma. Ingen diacetyl/smテカrkola fテ・r mテ、rkas.

Smak:

 

Smaken テ、r balanserad och frisk med vテ、l integrerad karaktテ、r av de jテ、sningsbiprodukter med smak av skumbanan och kryddnejlika som finns テ、ven i aromen.

Maltsmak fテ・r fテカrekomma pテ・ lテ・g nivテ・. Ingen humlesmak fテ・r fテカrekomma. Beskan ska vara mycket lテ・g och absolut inte framtrテ、dande.

テ僕et ska ha en mjuk och jordig vetemaltskaraktテ、r. Ingen diacetyl fテ・r fテカrekomma.

Munkテ、nsla:

 

Medium kropp. Kraftigt kolsyrad. Bテカr ge en moussig kテ、nsla.

Fテカrebild:

 

Weihenstephaner Hefe 5,4%, Huber weisses, mit feiner Hefe 5.4%, Schneider Weisse Tap 1, meine blonde Weisse 5.2%

 

B. Klassisk veteテカl av sydtysk typ

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
Fテ、rg (°EBC)
1.045 – 1.052
1.010 – 1.015
4.0 – 5.0
8 – 15
15 – 34

Denna テカltyp テ、r den ursprungliga varianten av sydtysk veteテカl. Den テ、r ljusbrun i fテ、rgen. En tydlig maltsmak gテカr att framfテカr allt fruktigheten men ocksテ・ kryddigheten upplevs fテカrhテ・llandevis テ・terhテ・llen.

テ僕et bryggs vanligen med minst hテ、lften mテ、ltat vete och med smテ・ humlegivor. Till sin fテカrdel fテ、rska.

Kortfattad karaktテ、rsbeskrivning:

 

Mjuk, moussig maltighet med nテ・gon fruktighet och kryddighet med hテカg kolsyra och lテ・g beska.

Fテ、rg/Utseende:

 

Bテ、rnsten till koppar i fテ、rgen. テ僕typen ska vara disig.

Bouquet/Arom:

 

Maltarom ska fテカrekomma pテ・ medium till hテカg nivテ・. Fenoler med smak av kryddnejlika och muskot bテカr finnas pテ・ lテ・ga eller mycket lテ・ga nivテ・er.

Skumbanandoft fテ・r fテカrekomma pテ・ lテ・g nivテ・. Karamell- och chokladtoner fテ・r fテカrekomma pテ・ lテ・g nivテ・. Fenoler med drag av burkskinka, plテ・t eller rテカk fテ・r finnas pテ・ mycket lテ・ga nivテ・er. Ingen humlearom fテ・r fテカrekomma.

Smak:

 

Smaken テ、r balanserad och frisk med dominerande malt. Vテ、l integrerad karaktテ、r av jテ、sningsbiprodukter av kryddnejlika och muskot bテカr fテカrekomma pテ・ lテ・g till medium nivテ・.

Beskan skall vara mycket lテ・g och absolut inte vara framtrテ、dande. Ingen humlesmak fテ・r fテカrekomma. Ingen diacetyl fテ・r mテ、rkas.

Munkテ、nsla:

 

Medium kropp som bテカr ge en mjuk munkテ、nsla. Kraftig kolsyra. Ska ge en moussig kテ、nsla.

Fテカrebild:

 

Andorfer Weizen, Graminger Weissbier, Unertl Mテシhldorfer Weissbier

 

C. Mテカrkt veteテカl av sydtysk typ

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
Fテ、rg (°EBC)
1.046 – 1.052
1.009 – 1.014
4.9 – 5.6
10 – 15
35 – 80

Maltsmak pテ・ lテ・ga till medium nivテ・er, ofta med chokladtoner, dテ、mpar intrycket av de fテカr bayerskt veteテカl sテ・ karakteristiska jテ、sningsbiprodukterna.

テ僕et bryggs med minst hテ、lften mテ、ltat vete och med smテ・ humlegivor. Chokladmalt och rostad vetemalt ger en mjukt chokladig karaktテ、r. テёen mテカrk karamell- eller fテ、rgmalt kan ingテ・.

Kortfattad karaktテ、rsbeskrivning:

 

Maltkaraktテ、r av brテカd eller choklad, med lテ・g fruktighet och kryddighet med hテカg kolsyra och lテ・g beska.

Fテ、rg/Utseende:

 

Ljusbrun till mテカrkbrun. I regel disig men fテ・r vara blank.

Bouquet/Arom:

 

Maltarom med toner av brテカd eller choklad ska fテカrekomma pテ・ lテ・g till medium nivテ・.

Banan- och kryddnejlikedoft fテ・r fテカrekomma pテ・ lテ・g nivテ・. Ingen humlearom fテ・r fテカrekomma.

Smak:

 

テ僕et ska vara mjukt och ha karaktテ、r av mテカrk malt som fテ・r vara brテカdig eller chokladig.

Kryddfenoler ska finnas pテ・ lテ・g nivテ・. Skumbanan fテ・r finnas pテ・ lテ・g nivテ・.

Lテ・g beska. Ingen humlesmak fテ・r fテカrekomma. Ingen diacetyl/smテカrkola fテ・r mテ、rkas.

Munkテ、nsla:

 

Medium kropp som bテカr ge en mjuk munkテ、nsla. Kraftig kolsyra.

Fテカrebild:

 

Karg Weissbier Dunkel 5.2%, Franziskaner Hefe Dunkelweissen 5%.

 

D. Belgisk wit

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
Fテ、rg (°EBC)
1.044 – 1.050
1.006 – 1.010
4.8 – 5.3
10 – 25
5 – 10

Bryggs vanligen med minst hテ、ften mテ、ltat eller omテ、ltat vete. テ僕et kryddas oftast med korianderfrテカn och pomerans- eller andra citrusskal. Till sin fテカrdel fテ、rska.

En del kommersiella exempel tillsテ、tter mjテカlksyra fテカr att ytterligare frテ、scha upp smakbilden.

Kortfattad karaktテ、rsbeskrivning:

 

Lテ、tt och frisk med syrlig citrusfrテ、schテカr som ger balans テ・t viss kryddighet.

Fテ、rg/Utseende:

 

Ljust halmgul till halmgul och disig.

Bouquet/Arom:

 

Liten till medium doft av citrus/pomerans och korianderfrテカn.

Doft av kryddnejlika eller muskot frテ・n fenoler fテ・r fテカrekomma pテ・ lテ・g nivテ・. Doft av skinka, plテ・t eller rテカk fテ・r fテカrkomma pテ・ mycket lテ・ga nivテ・er men テ、r ej テカnskvテ、rd.

Ingen diacetyl/smテカrkola fテ・r fテカrekomma, samt endast lテ・ga halter av fruktestrar.

Smak:

 

テ僕et skall vara torrt och friskt; syrlighet pテ・ lテ・g nivテ・ テ、r tillテ・tet om det fテカrstテ、rker kテ、nslan av ett frテ、scht och lテ、tt テカl.

Smak av korianderfrテカn och citrus/pomeransskal pテ・ lテ・g till medium nivテ・. Lテ・g humlesmak och beska.

Fruktestrar samt fenoler som smakar kryddnejlika, muskot テ、r tillテ・tna pテ・ lテ・g nivテ・. Ingen diacetyl fテ・r mテ、rkas.

Munkテ、nsla:

 

Liten till medium kropp. Hテカg kolsyrehalt.

Fテカrebild:

 

Hoegaarden Wit, Dentergems, Blanche de Namur.

 

E. Weizenbock

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
Fテ、rg (°EBC)
1.065 – 1.086
1.016 – 1.028
6.5 – 9.2
10 – 20
14 – 100

Klassen omfattar bテ・de bock och dubbelbock, som traditionellt har OG minst 1.065 respektive 1.074. Den jテ、mfテカrelsevis hテカga vテカrtstyrkan ger en hテカg alkoholhalt. テ僕et bryggs liksom andra bayerska veteテカl vanligen med minst hテ、ften mテ、ltat vete.

Kortfattad karaktテ、rsbeskrivning:

 

Kryddnejlika, moussig munkテ、nsla och alkohol kombinerar veteテカls- och bockテカlskaraktテ、r i ett テカl med hテカg kolsyrehalt och lテ・g beska. Ljusa テカl har karaktテ、r av skumbanan; mテカrkare har mer karaktテ、r frテ・n malten.

Fテ、rg/Utseende:

 

Fテ、rgen テ、r gyllengul till svart. Jテ、stgrumling テ、r tillテ・ten.

Bouquet/Arom:

 

テ僕et ska vara fenoliskt kryddigt med inslag av estrar pテ・ en lテ・g nivテ・.

Om テカlet テ、r mテカrkt bテカr en ton av rostad malt pテ・ lテ・g nivテ・ komma fram i doften. Om det テ、r ljust fテ・r skumbanan pテ・ lテ・g till medium nivテ・ finnas.

Ingen diacetyl fテ・r fテカrekomma.

Smak:

 

Maltsテカtman ska balanseras av de fenoliska, nejliklika och bananestriga smakerna. Beskan ska vara lテ・g. Om テカlet テ、r mテカrkt bテカr en ton av rostad malt komma fram i smaken. Ingen diacetyl fテ・r fテカrekomma.

Munkテ、nsla:

 

Medium till stor kropp. Hテカg kolsyrehalt.

Fテカrebild:

 

Graminger Berggeist OG 1 068 FG 1 017 6,8%, Schneider Aventinus 8,2%, Weihenstephaner Vitus 7,7%.

 

F. Hopfenweizen

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
Fテ、rg (°EBC)
1.060 – 1.086
1.016 – 1.028
6.0 – 9.2
15 – 50
14 – 100

Hopfenweizen テ、r veteテカl som ofta テ、r av bockstyrka och som fテ・r sin typiska karaktテ、r till stor del genom kraftigare smak- och aromhumling テ、n vad som traditionellt gテカrs i veteテカl. Hopfenweizen テ、r en modern uppfinning.

Kortfattad karaktテ、rsbeskrivning:

 

Medium till kraftig humlearom och humlesmak balanserar ett mjukt och maltligt テカl med mテ、rkbar kryddighet.

Fテ、rg/Utseende:

 

Gyllengul till svart. Jテ、stgrumling テ、r tillテ・ten.

Bouquet/Arom:

 

Humlearom ska finnas pテ・ medium till hテカg nivテ・.

Kryddfenoler som kan upplevas som kryddnejlika eller muskot ska finnas pテ・ en lテ・g till medium nivテ・.

Maltarom fテ・r fテカrekomma pテ・ lテ・g nivテ・. Ingen diacetyl/smテカrkola fテ・r mテ、rkas.

Smak:

 

Smaken テ、r huvudsakligen dominerad av humlingen som balanserar maltsテカtman. De fenoliska, nejlikeliknande och bananestriga smakerna dテカljs huvudsakligen av humlingen men fテ・r mテ、rkas pテ・ en lテ・g nivテ・. Beska テ、r tillテ・tet pテ・ betydligt hテカgre nivテ・er テ、n i テカvriga veteテカl.

Om テカlet テ、r mテカrkt bテカr smaker frテ・n rostad malt komma fram. Ingen diacetyl fテ・r fテカrekomma.

Munkテ、nsla:

 

Medium till stor kropp. Hテカg kolsyrehalt.

Fテカrebild:

 

Schneider Meine HopfenWeizen, Omnipollo Nテ、cken

 

G. テ没riga klassiska veteテカl

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
Fテ、rg (°EBC)

Hテ、r avses gamla klassiska テカltyper som funnits i decennier men som har fallit lite i glテカmska. Dessa テカl kanske bara bryggs av ett fテ・tal bryggerier i vテ、rlden och dessutom bryggs de sテ、llan av hembryggare. テ僕 inlテ、mnade i denna kategori ska alltsテ・ inte vara experimentvarianter av en kテ、nd テカlstil, inte heller nya テカltyper som hテ・ller pテ・ att bli populテ、ra - dessa ska lテ、mnas in i klass 11D Modifierade テカl.

Fテ、rg/Utseende:

 

Bouquet/Arom:

 

Smak:

 

Munkテ、nsla:

 

Fテカrebild:

 

Tillbaka till indexsidan.