11. Specialöl

Klass D-K avser klasiska öltyper som ej finns upptagna under annan huvud- eller underkategori. Andra typer kan förekomma. Specificera pÄ bryggprotokollet vilken typ som avses samt gÀrna en referens till literatur och/eller till ett kommerciellt exempel.

 

A. Frukt, bÀr och grönsaksöl

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
FĂ€rg (°EBC)

Ett öl dÀr man tillsatt frukt, bÀr eller grönsaker i kok, primÀr eller sekundÀrjÀsningen, som ger en tydlig men balanserad frukt eller grönsakskaraktÀr. Dessa öl skall inte domineras av humle.

FĂ€rg/Utseende:

 

Bouquet/Arom:

 

Smak:

 

MunkÀnsla:

 

Förebild:

 

 

B. Kryddöl

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
FĂ€rg (°EBC)

Ett öl dÀr man anvÀnder kryddor och/eller örter istÀllet för humle, för att fÄ en tydlig, men balanserad, kryddig/örtig karaktÀr pÄ ölet. Kryddningen fÄr inte dominera över ölkaraktÀren. Om humle anvÀnds tillsammans med övriga kryddor skall inte humlen fÄ dominera.

FĂ€rg/Utseende:

 

Bouquet/Arom:

 

Smak:

 

MunkÀnsla:

 

Förebild:

 

 

C. Brettanomycesöl

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
FĂ€rg (°EBC)
1.020 –
1.000 –

Öl till vilka vildjĂ€ststammen Brettanomyces (brett/brettar) tillsatts blir allt vanligare i ölvĂ€rlden. Det finns flera underklasser i huvudklass 10 dĂ€r brettkaraktĂ€r Ă€r eller kan vara en del av arom- och smakbilden, men dĂ€r ocksĂ„ flera övriga bakteriestammar bidrar till karaktĂ€ren. Den hĂ€r underklassen, 11C, tĂ€cker alla öl med brettkaraktĂ€r som inte faller in under huvudklass 10. Öl i underklass 11C kan antingen ha primĂ€rjĂ€sts med enbart brettar eller först primĂ€rjĂ€sts med den för öltypen typiska jĂ€ststamen. Brettar har tillsatts under eller efter primĂ€rjĂ€sningens slut. Bryggaren ska ange vilken öltyp som ligger till grund för det fĂ€rdiga ölet, eftersom det Ă€r viktigt att domarna ska kunna förutse och förstĂ„ vilka aromer och smaker som bör finnas utöver de som brettjĂ€sten bidrar med. Eventuella tillsatta kryddor, frukter e.d. mĂ„ste ocksĂ„ specificeras.

Kortfattad karaktÀrsbeskrivning:

 

Estriga med typisk stallighet frÄn brettar i harmoni med ölstilens övriga karaktÀrer.

FĂ€rg/Utseende:

 

Beror pÄ öltypen.

Bouquet/Arom:

 

Öl jĂ€sta med brettar ska ha medium till hög doft av esterfruktighet, som ofta drar Ă„t tropisk frukt. Typiskt för brettar Ă€r ocksĂ„ doften som ofta beskrivs som stallig, hĂ€stfilt, svettigt lĂ€der osv. Denna stallighet ska mĂ€rkas pĂ„ medium nivĂ„. En fenolisk karaktĂ€r Ă€r tillĂ„ten pĂ„ lĂ„g nivĂ„. DMS fĂ„r inte mĂ€rkas. Diacetyl, utöver vad bryggd ölstil tillĂ„ter, fĂ„r inte förekomma. Uppfriskande syra pĂ„ en mycket lĂ„g nivĂ„ Ă€r tillĂ„ten. I övrigt ska brettkaraktĂ€ren vara i balans med ölstilen.

Smak:

 

MunkÀnsla:

 

Brettanomycesöl Àr oftast vÀl utjÀsta, undantag fÄr förekomma beroende pÄ vald ölstil.

Förebild:

 

Orval 6,2% /Abbaye Notre-Dame d'Orval - Vieille Saison /brekeriet - Saison Brett /Boulevard Brewing Co - Brilliant /brekeriet - Cassis /brekeriet - Golden Brett /Allagash - Midnight Brett /Allagash - All Brett Citra IPA /Brodies

 

D. Modifierade öl

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
FĂ€rg (°EBC)

I denna underklass placeras klassiska öltyper som Ă€r svĂ„rplacerade pĂ„ grund av exempelvis inblandning av kryddor och frukt, samt de som ligger utanför definitionsgrĂ€nserna pĂ„ annat sĂ€tt. Det kan ocksĂ„ vara rena experimentbrygder. OBS! Öl som kan placeras i en vanlig underkaterogi skall inplaceras dĂ€r. TrĂ€influerade öl lĂ€mnas in i egen klass, se nedan. Specificera pĂ„ bryggprotokollet vilken öltyp som anvĂ€nts som grund till det modifierade ölet samt ge information om hur det Ă€r modifierat. Udda extraktgivare som t ex melass, kandisocker, muscovadosocker, majs och ris betraktas normalt inte som modifiering. DĂ€remot om man har anvĂ€nt sĂ„ pass mycket av sin extraktgivare att den tydligt förĂ€ndrat karaktĂ€ren av den öltyp man bryggt, dĂ„ bör man absolut lĂ€mna in sin öl i klass 11D – Modifierade öl.

FĂ€rg/Utseende:

 

Bouquet/Arom:

 

Smak:

 

MunkÀnsla:

 

Förebild:

 

 

E. Porter/Stout special

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
FĂ€rg (°EBC)
1.035 –
1.008 –
3.5 –
20 –
60 –

Det finns en lĂ„ng tradition med olika tillsatser i porter, t ex melass, lakrits och choklad. Denna klass omfattar alla dem dĂ€r tillsatserna framtrĂ€der mĂ€rkbart, t ex honey stout, chocolate stout/porter och oyster stout. Även mer experimentella porter med tillsatser av kaffe, olika bĂ€r eller 1700-tals varianter med rökmalt osv finns hĂ€r. Porter/Stout special kan baseras pĂ„ vilken som helst av övriga porter och stout i klass 7 och 8.

FĂ€rg/Utseende:

 

Bouquet/Arom:

 

Smak:

 

MunkÀnsla:

 

Förebild:

 

St. Peter’s Honey Porter – 4,5%, Young’s Double Chocolate Stout – 5,2 %, Marston Oyster stout

 

F. Rököl, typ Bamberg

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
FĂ€rg (°EBC)
1.048 – 1.056
1.012 – 1.016
4.5 – 5.5
20 – 30
20 – 75

Rököl skall ha en tydligt, men balanserad, rökig karaktÀr i smak och doft. En klassisk tysk rököl Àr brygd som ett lageröl.

FĂ€rg/Utseende:

 

BÀrnstensfÀrgad till mörkt rödbrun.

Bouquet/Arom:

 

Doften skall vara tydligt rökig men ÀndÄ i balans med lagerölet. Maltdoften har ofta en lÀtt knÀckigt rostad karaktÀr. Ett litet inslag av humle Àr okej. Ingen fruktestrighet eller diacetyl fÄr mÀrkas.

Smak:

 

Tydligt rökig smak i balans med lagerölet. Maltsmaken Àr ofta lÀtt knÀckig med rostade inslag och balanseras av en medelstor beska. Högkvalitetshumle ger en liten men mÀrkbar smak. Inga fruktestrar, diacetyl/smörkola eller köldgrumling tillÄtet.

MunkÀnsla:

 

Medium.

Förebild:

 

Aecht Schlenkerla Rauchbier 5,1% IBU 30. Brauerei Spezial Lager 4,7%.

 

G. Rökbock

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
FĂ€rg (°EBC)
1.066 – 1.085
1.016 – 1.030
6.5 – 9.0
20 – 45
11 – 75

Rökbock skall ha en tydligt, men balanserad, rökig karaktÀr i smak och doft. En klassisk rökbock Àr brygd som ett lageröl.

FĂ€rg/Utseende:

 

Tydligt rökig smak i balans med lagerölet. Maltsmaken bör stÄ i relation till fÀrgen. Mörka dubbelbockfÀrgade öl fÄr ha ett visst inslag av fruktestrighet och choklad. Vinösa toner med inslag av torkad frukt Àr vanligt. Diacetyl fÄr inte mÀrkas. Högkvalitetshumle ger en liten men mÀrkbar smak. Köldgrumling Àr inte tillÄtet.

Bouquet/Arom:

 

Doften skall vara tydligt rökig men ÀndÄ i balans med lagerölet. Ett litet inslag av humle Àr okej. Maltdoften bör stÄ i relation till fÀrgen. Mörka dubbelbockfÀrgade öl fÄr ha ett visst inslag av fruktestrighet. Vinösa toner med inslag av torkad frukt Àr vanligt. Diacetyl fÄr mÀrkas.

Smak:

 

Gyllengul till mörkt rödbrun.

MunkÀnsla:

 

Stor.

Förebild:

 

Aecht Schlenkerla Urbock 6,5% IBU 40.

 

H. Övrig rököl

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
FĂ€rg (°EBC)

Rököl som i förhÄllande till basölet har en tydligt rökig karaktÀr men fortfarande Àr i balans med basölet. Med övriga rököl avses öl som inte Àr lageröl eller lageröl som Àr för starka för att lÀmnas in i rökbocksklassen.

FĂ€rg/Utseende:

 

Varierande.

Bouquet/Arom:

 

I balans med basölet. Övriga karakteristika ska vara i enlighet med basölet.

Smak:

 

Tydligt rökig smak i balans med basölet. Övriga karakteristika ska vara i enlighet med basölet.

MunkÀnsla:

 

Varierande.

Förebild:

 

Alaskan smoked porter OG: 1 068, 6,5%, IBU: 45.

 

I. TrÀ- och fatlagrade öl

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
FĂ€rg (°EBC)
1.020 –
1.000 –
2.5 –

Öl vars karaktĂ€r modifierats genom lagring pĂ„ fat av ek eller annat trĂ€slag, eller som lagrats med tillsats av trĂ€spĂ„n. Ange öltyp samt hur trĂ€lagringen gĂ„tt till (t ex rostade ekspĂ„n, stavar av kastanjetrĂ€ eller sherryfat).

FĂ€rg/Utseende:

 

Bör spegla grundölet men kan vara mörkare Àn, sÀrskilt om rostat trÀ anvÀnts.

Bouquet/Arom:

 

Doft av grundölet och en lÄg till medelstark doft av det trÀslag som anvÀnts. Sherrylika oxidationstoner kan förekomma, men doften skall inte vara pappig. Syrliga toner i bakgrunden kan förekomma.

Smak:

 

Smak av grundölet kompletterat med trÀ. TrÀet kan bidra med vanilj (frÄn vanillin i trÀet), karamelliserat socker, smörkola, nötter eller brÀnd mandel (frÄn rostat trÀ), eller arom av spritdryck eller starkvin som tidigare lagrats med trÀet. SmakÀmnena frÄn trÀet skall inte övertrumfa utan harmonisera med grundölets. En lÀtt syra kan finnas i bakgrunden.

MunkÀnsla:

 

Bör spegla grundölet. En liten astringens frÄn tanniner ur trÀet kan förekomma.

Förebild:

 

Bush Prestige, Petrus Aged Ale, Innis & Gunn Oak Aged Beer, Innis & Gunn Rum Cask, Innis & Gunn Island Cask, Yeti oak aged imperial stout, Avery Samael oak aged ale, Bells Oak Aged Java Stout, Cuve de Tomme Lost Abbey.

 

J. Gotlandsdricke [Haimbryggt]

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
FĂ€rg (°EBC)

Traditionell dricke skall innehÄlla gotlÀndsk rökmalt (rökt pÄ alved), ene och socker. FrÄn början var dricken spontanjÀst, men idag Àr det vanligast att bakjÀst anvÀnds. Ene kokas Àven ibland i lakvattnet innan lakning sker. Ene anvÀnds ocksÄ som filter under lakningen. Styrkan, fÀrgen, rökigheten och sötman pÄ dricken kan variera frÄn gÄrd till gÄrd. De rökigaste varianterna Äterfinns pÄ södra Gotland. En god dricke skall balansera rökigheten, enesmaken och sötman. Humlegivorna Àr mycket lÄga. Som riktlinje kan sÀgas att dom flesta dricker brukar ligga runt 6-7 vol% alkohol och att IBU ligger pÄ knappt 1/3 av OG. Variationerna Àr dock stora, vilket Àr orsaken till att detaljerade vÀrden pÄ OG, FG, IBU och fÀrg har utelÀmnats.

FĂ€rg/Utseende:

 

Bouquet/Arom:

 

Smak:

 

MunkÀnsla:

 

Förebild:

 

 

K. Eisbock

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
FĂ€rg (°EBC)
1.064 – 1.090
1.020 – 1.035
7.5 –
25 – 50
40 – 95

En extra stark bock (oftast dubbelbock) vars karaktÀr koncentreras och mjuknar genom att den fryses och isen avskiljs frÄn ölen.

FĂ€rg/Utseende:

 

Mörkt kopparfÀrgad till rödsvart. Skumkronan fÄr vara liten.

Bouquet/Arom:

 

Ingen humlearom. Dominerande maltkaraktÀr. Alkoholen skall vara tydlig men ej spritig. LÄg till obefintliga fruktestrar.

Smak:

 

MaltkaraktÀren kan vara kraftigt söt med hög alkoholhalt. Sötman balanseras av lÄg humlebeska men ingen smakhumle. Fruktestrar förekommer men ej dominerande. Ingen smörkola/diacetyl.

MunkÀnsla:

 

Stor kropp. LÄg kolsyrenivÄ.

Förebild:

 

Kulmbacher EKU 28 28% stamvörtstyrka 11 vol%. Kulmbacher Eisbock 18% stamwĂŒrsze 7,5 vol%, Niagara Eisbock 8 vol%.

 

L. Övriga, övriga klassiska öltyper

OG
FG
Alkohol (vol%)
IBU
FĂ€rg (°EBC)

HÀr avses gamla klassiska öltyper som funnits i decennier men som har fallit lite i glömska. Dessa öl kanske bara bryggs av ett fÄtal bryggerier i vÀrlden och dessutom bryggs de sÀllan av hembryggare.

Öl inlĂ€mnade i denna kategori ska alltsĂ„ inte vara experimentvarianter av en kĂ€nd ölstil, inte heller nya öltyper som hĂ„ller pĂ„ att bli populĂ€ra - dessa ska lĂ€mnas in i klass 11D Modifierade öl.

FĂ€rg/Utseende:

 

Bouquet/Arom:

 

Smak:

 

MunkÀnsla:

 

Förebild:

 

Tillbaka till indexsidan.