Vete är det sädesslag som näst efter korn är vanligast i öl. Veteöl är öl där extraktgivaren består av stora delar vete, antingen som vetemalt eller som råfrukt. Andelen vete kan variera mellan olika öltyper, men typiskt kommer minst halva extraktet från vete. Vanliga exempel på veteöl är sydtyska veteöl och belgiska wit.
Bayern i södra Tyskland är den region där veteöl relativt sett har störst betydelse. Sydtysk veteöl av den typ som finns idag utvecklades i området mellan Donau och Alperna under 1800-talets senare del. Från början var de flesta av dessa veteöl ljusbruna i färgen. Denna variant betraktas fortfarande som klassisk av Bayerns traditionella veteölsbryggare och är den som heter klassisk veteöl av sydtysk typ i dessa definitioner.
Under 1900-talet har detta klassiska bayerska veteöl polariserats i en ljusare och en mörkare variant. Idag är de ljusa veteölen vanligast inom den sydtyska veteölskategorin.
Förutom de bayerska veteölen bryggs traditionellt veteöl i Belgien och kallas då witbier.
Gemensamt för alla veteölstyperna är att de jäses med jäst som ger upphov till någon nivå av kryddfenoler i doften, samt att vetemalten ger en lätt munkänsla som tillsammans med hög kolsyrehalt ger ett öl som upplevs som moussigt.
A. Ljus veteöl av sydtysk typ | ||||
|
|
||||
Efterjäsning på flaska och det höga proteininnehållet från vete ger ett disigt öl. Ölet skall typiskt serveras med all jäst i glaset. Det finns även en filtrerad variant som kallas Kristall. Om jäst finns kvar får ölet jästkäraktär och ett fylligare intryck. Ölet bryggs vanligen med minst hälften mältat vete och med små humlegivor. Dessa öl är till sin fördel färska. | ||||
Kortfattad karaktärsbeskrivning:Karaktär av skumbanan och kryddnejlika dominerar återhållen maltsmak med hög kolsyra och låg beska. | ||||
Färg/Utseende:Halmgul till gyllengul. I regel disig men får vara blank. | ||||
Bouquet/Arom:Skumbanandoft från estrar och kryddnejlikedoft från fenoler ska förekomma på medium till hög nivå. Det fenoliska kan även upplevas som muskot. Drag av plåt, kokt skinka eller rökighet får förekomma men är ej önskvärt. Maltarom får förekomma på låg nivå. Ingen humlearom får förekomma. Ingen diacetyl/smörkola får märkas. | ||||
Smak:Smaken är balanserad och frisk med väl integrerad karaktär av de jäsningsbiprodukter med smak av skumbanan och kryddnejlika som finns även i aromen. Maltsmak får förekomma på låg nivå. Ingen humlesmak får förekomma. Beskan ska vara mycket låg och absolut inte framträdande. Ölet ska ha en mjuk och jordig vetemaltskaraktär. Ingen diacetyl får förekomma. | ||||
Munkänsla:Medium kropp. Kraftigt kolsyrad. Bör ge en moussig känsla. | ||||
Förebild:Weihenstephaner Hefe 5,4%, Huber weisses, mit feiner Hefe 5.4%, Schneider Weisse Tap 1, meine blonde Weisse 5.2% | ||||
B. Klassisk veteöl av sydtysk typ | ||||
|
|
||||
Denna öltyp är den ursprungliga varianten av sydtysk veteöl. Den är ljusbrun i färgen. En tydlig maltsmak gör att framför allt fruktigheten men också kryddigheten upplevs förhållandevis återhållen. Ölet bryggs vanligen med minst hälften mältat vete och med små humlegivor. Till sin fördel färska. | ||||
Kortfattad karaktärsbeskrivning:Mjuk, moussig maltighet med någon fruktighet och kryddighet med hög kolsyra och låg beska. | ||||
Färg/Utseende:Bärnsten till koppar i färgen. Öltypen ska vara disig. | ||||
Bouquet/Arom:Maltarom ska förekomma på medium till hög nivå. Fenoler med smak av kryddnejlika och muskot bör finnas på låga eller mycket låga nivåer. Skumbanandoft får förekomma på låg nivå. Karamell- och chokladtoner får förekomma på låg nivå. Fenoler med drag av burkskinka, plåt eller rök får finnas på mycket låga nivåer. Ingen humlearom får förekomma. | ||||
Smak:Smaken är balanserad och frisk med dominerande malt. Väl integrerad karaktär av jäsningsbiprodukter av kryddnejlika och muskot bör förekomma på låg till medium nivå. Beskan skall vara mycket låg och absolut inte vara framträdande. Ingen humlesmak får förekomma. Ingen diacetyl får märkas. | ||||
Munkänsla:Medium kropp som bör ge en mjuk munkänsla. Kraftig kolsyra. Ska ge en moussig känsla. | ||||
Förebild:Andorfer Weizen, Graminger Weissbier, Unertl Mühldorfer Weissbier | ||||
C. Mörkt veteöl av sydtysk typ | ||||
|
|
||||
Maltsmak på låga till medium nivåer, ofta med chokladtoner, dämpar intrycket av de för bayerskt veteöl så karakteristiska jäsningsbiprodukterna. Ölet bryggs med minst hälften mältat vete och med små humlegivor. Chokladmalt och rostad vetemalt ger en mjukt chokladig karaktär. Även mörk karamell- eller färgmalt kan ingå. | ||||
Kortfattad karaktärsbeskrivning:Maltkaraktär av bröd eller choklad, med låg fruktighet och kryddighet med hög kolsyra och låg beska. | ||||
Färg/Utseende:Ljusbrun till mörkbrun. I regel disig men får vara blank. | ||||
Bouquet/Arom:Maltarom med toner av bröd eller choklad ska förekomma på låg till medium nivå. Banan- och kryddnejlikedoft får förekomma på låg nivå. Ingen humlearom får förekomma. | ||||
Smak:Ölet ska vara mjukt och ha karaktär av mörk malt som får vara brödig eller chokladig. Kryddfenoler ska finnas på låg nivå. Skumbanan får finnas på låg nivå. Låg beska. Ingen humlesmak får förekomma. Ingen diacetyl/smörkola får märkas. | ||||
Munkänsla:Medium kropp som bör ge en mjuk munkänsla. Kraftig kolsyra. | ||||
Förebild:Karg Weissbier Dunkel 5.2%, Franziskaner Hefe Dunkelweissen 5%. | ||||
D. Belgisk wit | ||||
|
|
||||
Bryggs vanligen med minst häften mältat eller omältat vete. Ölet kryddas oftast med korianderfrön och pomerans- eller andra citrusskal. Till sin fördel färska. En del kommersiella exempel tillsätter mjölksyra för att ytterligare fräscha upp smakbilden. | ||||
Kortfattad karaktärsbeskrivning:Lätt och frisk med syrlig citrusfräschör som ger balans åt viss kryddighet. | ||||
Färg/Utseende:Ljust halmgul till halmgul och disig. | ||||
Bouquet/Arom:Liten till medium doft av citrus/pomerans och korianderfrön. Doft av kryddnejlika eller muskot från fenoler får förekomma på låg nivå. Doft av skinka, plåt eller rök får förkomma på mycket låga nivåer men är ej önskvärd. Ingen diacetyl/smörkola får förekomma, samt endast låga halter av fruktestrar. | ||||
Smak:Ölet skall vara torrt och friskt; syrlighet på låg nivå är tillåtet om det förstärker känslan av ett fräscht och lätt öl. Smak av korianderfrön och citrus/pomeransskal på låg till medium nivå. Låg humlesmak och beska. Fruktestrar samt fenoler som smakar kryddnejlika, muskot är tillåtna på låg nivå. Ingen diacetyl får märkas. | ||||
Munkänsla:Liten till medium kropp. Hög kolsyrehalt. | ||||
Förebild:Hoegaarden Wit, Dentergems, Blanche de Namur. | ||||
E. Weizenbock | ||||
|
|
||||
Klassen omfattar både bock och dubbelbock, som traditionellt har OG minst 1.065 respektive 1.074. Den jämförelsevis höga vörtstyrkan ger en hög alkoholhalt. Ölet bryggs liksom andra bayerska veteöl vanligen med minst häften mältat vete. | ||||
Kortfattad karaktärsbeskrivning:Kryddnejlika, moussig munkänsla och alkohol kombinerar veteöls- och bockölskaraktär i ett öl med hög kolsyrehalt och låg beska. Ljusa öl har karaktär av skumbanan; mörkare har mer karaktär från malten. | ||||
Färg/Utseende:Färgen är gyllengul till svart. Jästgrumling är tillåten. | ||||
Bouquet/Arom:Ölet ska vara fenoliskt kryddigt med inslag av estrar på en låg nivå. Om ölet är mörkt bör en ton av rostad malt på låg nivå komma fram i doften. Om det är ljust får skumbanan på låg till medium nivå finnas. Ingen diacetyl får förekomma. | ||||
Smak:Maltsötman ska balanseras av de fenoliska, nejliklika och bananestriga smakerna. Beskan ska vara låg. Om ölet är mörkt bör en ton av rostad malt komma fram i smaken. Ingen diacetyl får förekomma. | ||||
Munkänsla:Medium till stor kropp. Hög kolsyrehalt. | ||||
Förebild:Graminger Berggeist OG 1 068 FG 1 017 6,8%, Schneider Aventinus 8,2%, Weihenstephaner Vitus 7,7%. | ||||
F. Hopfenweizen | ||||
|
|
||||
Hopfenweizen är veteöl som ofta är av bockstyrka och som får sin typiska karaktär till stor del genom kraftigare smak- och aromhumling än vad som traditionellt görs i veteöl. Hopfenweizen är en modern uppfinning. | ||||
Kortfattad karaktärsbeskrivning:Medium till kraftig humlearom och humlesmak balanserar ett mjukt och maltligt öl med märkbar kryddighet. | ||||
Färg/Utseende:Gyllengul till svart. Jästgrumling är tillåten. | ||||
Bouquet/Arom:Humlearom ska finnas på medium till hög nivå. Kryddfenoler som kan upplevas som kryddnejlika eller muskot ska finnas på en låg till medium nivå. Maltarom får förekomma på låg nivå. Ingen diacetyl/smörkola får märkas. | ||||
Smak:Smaken är huvudsakligen dominerad av humlingen som balanserar maltsötman. De fenoliska, nejlikeliknande och bananestriga smakerna döljs huvudsakligen av humlingen men får märkas på en låg nivå. Beska är tillåtet på betydligt högre nivåer än i övriga veteöl. Om ölet är mörkt bör smaker från rostad malt komma fram. Ingen diacetyl får förekomma. | ||||
Munkänsla:Medium till stor kropp. Hög kolsyrehalt. | ||||
Förebild:Schneider Meine HopfenWeizen, Omnipollo Näcken | ||||
G. Övriga klassiska veteöl | ||||
|
|
||||
Här avses gamla klassiska öltyper som funnits i decennier men som har fallit lite i glömska. Dessa öl kanske bara bryggs av ett fåtal bryggerier i världen och dessutom bryggs de sällan av hembryggare. Öl inlämnade i denna kategori ska alltså inte vara experimentvarianter av en känd ölstil, inte heller nya öltyper som håller på att bli populära - dessa ska lämnas in i klass 11D Modifierade öl. | ||||
Färg/Utseende: | ||||
Bouquet/Arom: | ||||
Smak: | ||||
Munkänsla: | ||||
Förebild: | ||||
Tillbaka till indexsidan.