A. Frukt, bär och grönsaksöl | ||||
|
||||
Ett öl där man tillsatt frukt, bär eller grönsaker i kok, primär eller sekundärjäsningen, som ger en tydlig men balanserad frukt eller grönsakskaraktär. Dessa öl skall inte domineras av humle. | ||||
Färg/Utseende: | ||||
Bouquet/Arom: | ||||
Smak: | ||||
Munkänsla: | ||||
Förebild: | ||||
B. Kryddöl | ||||
|
||||
Ett öl där man använder kryddor och/eller örter istället för humle, för att få en tydlig, men balanserad, kryddig/örtig karaktär på ölet. Kryddningen får inte dominera över ölkaraktären. Om humle används tillsammans med övriga kryddor skall inte humlen få dominera. | ||||
Färg/Utseende: | ||||
Bouquet/Arom: | ||||
Smak: | ||||
Munkänsla: | ||||
Förebild: | ||||
C. Modifierade öl | ||||
|
||||
I denna underklass placeras öl som är svårplacerade på grund av exempelvis blandning av kryddor och frukt samt klassisk öltyp utanför gränserna. Det kan också vara rena experimentbrygder. Öl som kan placeras i en underkaterogi skall inplaceras där. Specificera på bryggprotokollet vilken öltyp som avses samt information om hur ölet är modifierat. Lämna gärna referens om sådan finns. Udda extraktgivare som t ex melass, kandisocker, muscovadosocker, majs och ris betraktas normalt inte som modifiering. Om man inte använt så pass mycket av sin extraktgivare att den tydligt förändrat karaktären av den öltyp man bryggt. I så fall bör man absolut överväga att lämna in sin öl i klass 11C – Modifierade öl. Träinfluerade öl lämnas in i egen klass, se nedan. | ||||
Färg/Utseende: | ||||
Bouquet/Arom: | ||||
Smak: | ||||
Munkänsla: | ||||
Förebild: | ||||
D. Porter/Stout special | ||||
|
||||
Det finns en lång tradition med olika tillsatser i porter, t ex melass, lakrits och choklad. Denna klass omfattar alla dem där tillsatserna framträder märkbart, t ex honey stout, chocolate stout/porter och oyster stout. Även mer experimentella porter med tillsatser av kaffe, olika bär eller 1700-tals varianter med rökmalt osv finns här. Porter/Stout special kan baseras på vilken som helst av övriga porter och stout i klass 7. | ||||
Färg/Utseende: | ||||
Bouquet/Arom: | ||||
Smak: | ||||
Munkänsla: | ||||
Förebild:St. Peter’s Honey Porter – 4,5%, Young’s Double Chocolate Stout – 5,2 %, Marston Oyster stout | ||||
E. Rököl, typ Bamberg | ||||
|
||||
Rököl skall ha en tydligt, men balanserad, rökig karaktär i smak och doft. En klassisk tysk rököl är brygd som ett lageröl. | ||||
Färg/Utseende:Bärnstensfärgad till mörkt rödbrun. | ||||
Bouquet/Arom:Doften skall vara tydligt rökig men ändå i balans med lagerölet. Maltdoften har ofta en lätt knäckigt rostad karaktär. Ett litet inslag av humle är okej. Ingen fruktestrighet eller diacetyl får märkas. | ||||
Smak:Tydligt rökig smak i balans med lagerölet. Maltsmaken är ofta lätt knäckig med rostade inslag och balanseras av en medelstor beska. Högkvalitetshumle ger en liten men märkbar smak. Inga fruktestrar, diacetyl/smörkola eller köldgrumling tillåtet. | ||||
Munkänsla:Medium. | ||||
Förebild:Aecht Schlenkerla Rauchbier 5,1% IBU 30. Brauerei Spezial Lager 4,7%. | ||||
F. Rökbock | ||||
|
||||
Rökbock skall ha en tydligt, men balanserad, rökig karaktär i smak och doft. En klassisk rökbock är brygd som ett lageröl. | ||||
Färg/Utseende:Tydligt rökig smak i balans med lagerölet. Maltsmaken bör stå i relation till färgen. Mörka dubbelbockfärgade öl får ha ett visst inslag av fruktestrighet och choklad. Vinösa toner med inslag av torkad frukt är vanligt. Diacetyl får inte märkas. Högkvalitetshumle ger en liten men märkbar smak. Köldgrumling är inte tillåtet. | ||||
Bouquet/Arom:Doften skall vara tydligt rökig men ändå i balans med lagerölet. Ett litet inslag av humle är okej. Maltdoften bör stå i relation till färgen. Mörka dubbelbockfärgade öl får ha ett visst inslag av fruktestrighet. Vinösa toner med inslag av torkad frukt är vanligt. Diacetyl får märkas. | ||||
Smak:Gyllengul till mörkt rödbrun. | ||||
Munkänsla:Stor. | ||||
Förebild:Aecht Schlenkerla Urbock 6,5% IBU 40. | ||||
G. Övrig rököl | ||||
|
||||
Rököl som i förhållande till basölet har en tydligt rökig karaktär men fortfarande är i balans med basölet. Med övriga rököl avses öl som inte är lageröl eller lageröl som är för starka för att lämnas in i rökbocksklassen. | ||||
Färg/Utseende:Varierande. | ||||
Bouquet/Arom:I balans med basölet. Övriga karakteristika ska vara i enlighet med basölet. | ||||
Smak:Tydligt rökig smak i balans med basölet. Övriga karakteristika ska vara i enlighet med basölet. | ||||
Munkänsla:Varierande. | ||||
Förebild:Alaskan smoked porter OG: 1 068, 6,5%, IBU: 45. | ||||
H. Trä- och fatlagrade öl | ||||
|
||||
Öl vars karaktär modifierats genom lagring på fat av ek eller annat träslag, eller som lagrats med tillsats av träspån. Ange öltyp samt hur trälagringen gått till (t ex rostade ekspån, stavar av kastanjeträ eller sherryfat). | ||||
Färg/Utseende:Bör spegla grundölet men kan vara mörkare än, särskilt om rostat trä använts. | ||||
Bouquet/Arom:Doft av grundölet och en låg till medelstark doft av det träslag som använts. Sherrylika oxidationstoner kan förekomma, men doften skall inte vara pappig. Syrliga toner i bakgrunden kan förekomma. | ||||
Smak:Smak av grundölet kompletterat med trä. Träet kan bidra med vanilj (från vanillin i träet), karamelliserat socker, smörkola, nötter eller bränd mandel (från rostat trä), eller arom av spritdryck eller starkvin som tidigare lagrats med träet. Smakämnena från träet skall inte övertrumfa utan harmonisera med grundölets. En lätt syra kan finnas i bakgrunden. | ||||
Munkänsla:Bör spegla grundölet. En liten astringens från tanniner ur träet kan förekomma. | ||||
Förebild:Bush Prestige, Petrus Aged Ale, Innis & Gunn Oak Aged Beer, Innis & Gunn Rum Cask, Innis & Gunn Island Cask, Yeti oak aged imperial stout, Avery Samael oak aged ale, Bells Oak Aged Java Stout, Cuve de Tomme Lost Abbey. | ||||
I. Gotlandsdricke [Haimbryggt] | ||||
|
||||
Traditionell dricke skall innehålla gotländsk rökmalt (rökt på alved), ene och socker. Från början var dricken spontanjäst, men idag är det vanligast att bakjäst används. Ene kokas även ibland i lakvattnet innan lakning sker. Ene används också som filter under lakningen. Styrkan, färgen, rökigheten och sötman på dricken kan variera från gård till gård. De rökigaste varianterna återfinns på södra Gotland. En god dricke skall balansera rökigheten, enesmaken och sötman. Humlegivorna är mycket låga. Som riktlinje kan sägas att dom flesta dricker brukar ligga runt 6-7 vol% alkohol och att IBU ligger på knappt 1/3 av OG. Variationerna är dock stora, vilket är orsaken till att detaljerade värden på OG, FG, IBU och färg har utelämnats. | ||||
Färg/Utseende: | ||||
Bouquet/Arom: | ||||
Smak: | ||||
Munkänsla: | ||||
Förebild: | ||||
J. Svagdricka | ||||
|
||||
Mörkt rödbrun till brunsvart sötaktig och maltdominerad dryck. Ganska låg halt av kolsyra. Måttlig beska, ingen eller låg humledoft och smak. | ||||
Färg/Utseende: | ||||
Bouquet/Arom: | ||||
Smak: | ||||
Munkänsla: | ||||
Förebild: | ||||
K. Övriga, övriga klassiska öltyper | ||||
|
||||
Färg/Utseende: | ||||
Bouquet/Arom: | ||||
Smak: | ||||
Munkänsla: | ||||
Förebild: |
Tillbaka till indexsidan.